Med det jag skrev igår om trenden att prata om kläder och dagens outfit i sin blogg, menar jag inte att jag tycker det är dötrist när man skriver om sånt. Inte alls, det är ju även det en del av den där “lära-känna”-känslan man får genom att följa människors liv. Jag är faktiskt inte helt ointresserad av kläder och mode (och skriver väl om det nån gång ibland utan ironi också), fast jag är väl kanske mer intresserad av hur det ser ut i relation till prislappen, än av märket om man säger så…

Det är när bloggen bara tycks handla om det som jag hakar upp mig och tycker det är lite patetiskt. Å andra sidan, från början innebar visst begreppet “blogg” att det fanns ett tema till skillnad från vanliga simpla nätdagböcker som vi andra höll oss med. Det begreppet har nog ändrats nu, och hursomhelst så skriver var och en om vad man vill. Och var och en läser den blogg man vill. Jag t ex tänker nog inte läsa såna där klädbloggar mer.

Men jag kan mycket väl motsäga mig själv direkt, och beskriver därför dagens outfit, eftersom jag förstår att så många är intresserade…
Samma jeans som går, tickad beige tröja med dålig passform och okänt ursprung, svart tenniströja från ByggMax. Och standardtofflorna med målarfärg.

Dagens middag var tänkt att bli bruna bönor. Jag skulle vara sådär kusligt huslig och göra dom själv, ställde fram paketet med rasslande torra bönor mitt på köksbänken igår kväll, men glömde likförbannat att lägga dom i blöt. Alternativet av veckans inköpta råvaror är rotmos och fläsklägg, också det något som kräver lite framförhållning av mig, jag behöver sätta igång maten senast vid 15-tiden skulle jag tro. Spänningen är olidlg, kommer jag att komma ihåg det, eller får jag lov att ringa till A och be honom ta med sig pizza på hemvägen?