lenas egna

Ibland är jag mer än lovligt förvirrad. Det händer t ex att sifferkombinationer som jag kan helt självklart utan att tänka på dom, och som suttit i hjärnbarken (eller var nu sånt sitter) i många år, plötsligt försvinner. Och dom försvinner när man medvetet börjar tänka på dom. Mitt bankkontonummer t ex. Det kan jag både fram- och baklänges (nåja), jag har haft samma nummer hur länge som helst och jag skulle förmodligen kunna skriva ner det direkt om någon väckte mig mitt i natten. Men om jag börjar tänka på det… då kan det haka upp sig efter tredje siffran och jag blir osäker och sen kan jag det verkligen inte. Inte förrän jag slutar grunna på det.

Det är väl kanske bara mänskligt, och det känns iaf inte pinsamt. Pinsamt var det däremot för några år sen (så pinsamt att det nog tog ett par år innan jag erkände) när jag började fundera över ett viktigt datum. Ett datum som jag alldeles självklart och utan att täka på det visste vilket det var. Ända tills jag som sagt började tänka på det. Då blev jag plötsligt väldigt osäker. Det var mars, det visste jag åtminstone. Slutet på mars. Nånstans runt den 20-25 sådär. Högst troligt den 20 eller 23. Eller…? Kanske den 22?

Det slutade med att jag fick kolla vilket datum det var måndagen i den veckan 1981. Och det var den 23. Eller var det verkligen en måndag? Var det inte en söndag? Nej, det var söndag morgon när jag åkte in till BB, men det hann bli måndag lunch innan hon föddes.

Alltså. Måndag den 23/3 1981. 25 år sen idag.

Grattis på födelsedagen Sandra!