Anders tröja som jag håller på med stickas med rundsticka. Det har jag gjort förr. Den har raglanärmar, det har jag också gjort förr. Vad jag inte gjort förr är en rundstickad tröja med raglanärmar. Nu har jag kommit till momentet där ärmarna stickas ihop med bålen, och jädrans vad trixigt det blev. Först kunde jag liksom inte se framför mig hur det skule se ut när jag flyttat ihop alla maskorna på samma rundsticka, men på något sätt blev det rätt med en gång ändå. Nu är det dels väääldigt trångt på stickan till att börja med, innan jag kommit en bit med raglanminskningen, dels är det stramt som tusan när jag kommer ut på ärmarna. Jag tänkte först använda en strumpsticka som hjälp där medan jag kom förbi “böjen”, men med 564 maskor som trängdes på rundstickan så trillade dom av där istället. Det blir väl bättre när jag kommit upp några varv, men varven är ju gräsligt långa.

Nu känner jag mig sådär utanför igen. “Alla” pratar om nåt som jag inte har en aning om vad det är. Just nu är det en artist (eller är det en grupp?). Tydligen vääääldigt stor. Ska visst vara med i Bingolotto och allt. Och uppträdde på Hovet i helgen visst. Och jag har ingen aning.

Vem (eller vilka) f-n är Morrissey?

Jo, jag vet. Man kan googla. Men samtidigt som jag känner mig utanför för att jag inte har en aning om vad det är “alla” snackar om, så känner jag att jag kanske faktiskt inte bryr mig, inte är tillräckligt intresserad.

(Nu vet jag inte vilken kategori jag ska spara det här i heller. Funderade lite på “besserwisserier” bara för att det här var precis tvärtom. Men det kändes lite löjligt.)

Det blev visst inget mer bloggande i fredags, och inte senare heller under helgen. Det var inget medvetet undvikande, det bara bidde så. Vi jobbade och slet till sent i fredags kväll och tyckte att vi hade inte sååå mycket kvar att göra lördag fm när vi stöp i säng. Bara sånt som måste få vänta t ex tills katten var deporterad (heter det så? vad konstigt det såg ut i skrift…). Men jäktigare lördagsförmiddag har jag sällan varit med om. Hela tiden kom vi på nya små bortglömda detaljer. Men vi blev klara i tid.

Antalet hugade spekulanter blev långt ifrån förväntat, med tanke på vilket sug det är efter lägenheterna i det här området. Tydligen räcker det inte med internetannonsering, så vi har en annons i lokaltidningen imorgon också. Några kom det ändå, och vi har fått ett bud än så länge som ligger på vårat utgångspris. Det vore skönt att låta det stanna där så det vore klart sen, men “alla”, inklusive vicevärden, säger att vi är dumma om vi släpper lägenheten till det priset. Så vi stoppar magen full med is och avvaktar vad papperstidningsannonsen ger också.

Hursomhelst så har vi det så extremt fint och välstädat och smakfullt dekorerat hemma, så det är en fröjd att skåda. Och en massa nya växter köpte vi i fredags för att ersätta alla döda och halvdöda. Än så länge lever allihop.

Jag kommer nog att ligga lite lågt med bloggandet ett tag nu, en veckas influensa för den ena av oss, och inredande/städande för den andra av oss har inte precis gjort nytta för uppsatsen.