lenas egna

Visserligen var vi ute och partajade igår, och visserligen drack jag  en del alkoholhaltiga drycker, men jag förtjänar banne mig inte att vara så inihelvitte dålig hela sändagen för det. Jag var nämligen ytterst försiktig och klok och förnuftig, väl medveten om hur dålig jag blir. Det sista alkoholhaltiga drack jag vid nio-tiden och fram till dess hade jag inte fått i mig så mycket att jag ens känt mig det minsta berusad. Och efter nio drack jag läsk och isvatten. Enbart. När vi kom hem vit ett-tiden hällde jag i mig ytterligare vatten innan jag la mig. Spik nykter. Men vad farao hjälpte det? Hela dagen idag har jag ägnat mig åt att ligga så stilla jag bara kan och blunda. Det är för jäkla orättvist.

Om det nu ska vara så här att jag bli skitdåligt fast jag dricker så lite, då kan jag ju lika gärna dricka mig packad, så att jag åtminstone får valuta för baksmällan liksom. Eller också kan man ju vända på det, om jag dricker så lite så jag inte känner mig det minsta berusad, då kan jag lika gärna låta bli att dricka alls. Jag har ju lika roligt för det, och det blir mycket billigare. Fast det skulle inte förvåna mig om jag blev bakis ändå.

Vi hade iaf roligt igår. Jag gjorde saker som jag inte gjort sen jag var tonåring. T ex att stå hemma och blanda ihop färdig grogg i en flaska, stoppa den och en chipspåse i en plastkasse och sen ge sig iväg på förfest (förfest! hur länge sen var det jag var på en sån egentligen?) hos totalt okända människor, inbjuden av nån som inte heller kände dom vi skulle till. Det var sånt man gjorde som 17-18-åring. Vi blev ett himla roligt gäng på kanske femton personer, alla i ungefär samma ålder. Inga ungdomar närvarande som kunde ha synpunkter på hur pinsamma vi var, och eftersom hela kvällen handlade om 60-tal, så blev vi väl lite tonåriga igen När vi förfestat ett par timmar drog vi iväg till Folkets Park och sextitalsgala. Bara det att platsen var just Folkets Park gav ju sextitalsprägel. Och så var det uppträdande av Shanes (skitbra!), Tages (också bra) och Hep Stars (nja…). Då när det begav sig var det Hep Stars som var mina riktigt stora idoler, men det är absolut dom som hållit sämst. Svenne Hedlund känns numera ganska patetisk i sina ivriga försök att se ut precis som då, medan t ex Lennart Grahn har tillåtit sig att bli den gubbe han är, men är inte sämre för det.

Hursomhelst, vi hade skitroligt och släppte loss riktigt ordentligt (somliga mer än andra, jag vet nu att Anders har två riktigt galna kusiner!) och det var nog väl att vi var utom synhåll för våra barn.