Nejdå, det har inte varit avslutningstävling än, som Sandra trodde. Inte förrän nästnästa vecka, och då är vi inne i både december och advent. Hoppas snön håller sig undan tills dess. För den tävlingen ska jag vinna! Hehe. Nu vet jag ju inte hur instruktörerna tänkt räkna, jag tävlar med treans moment och de övriga med ettans, och sen räknar procent av maxpoäng, eller om vi räknar det som olika klasser som på en vanlig tävling. Då blir ju vi utan konkurrens, och det känns inte fullt lika kul att vinna på det viset.

Träningen i onsdags gick kanon, trots att vi inte tränat ett enda dugg sen förra veckan. T o m det nya momentet sättande under gÃ¥ng sitter som en smäck nu, helt utan dubbelkommando! Däremot har nu viss förvirring uppstÃ¥tt mellan ställande, sättande och läggande. Jag tror att jag inte fÃ¥r ta nÃ¥gondera mer än en gÃ¥ng i taget, utan att skifta hela tiden, sÃ¥ att inte Carrey tror att han vet vad som ska komma. Fria följet känns kanonbra, men skiter sig när jag tappar koncentrationen. Om jag inte använder rätt “stödben” i svängarna, och om jag inte saktar in en aning före halter och helomvändningar, dÃ¥ ger jag inte Carrey chansen att följa mig ordentligt. Och dÃ¥ blir det fel. Gör jag rätt sÃ¥ blir det rätt. Det är sÃ¥ enkelt sÃ¥.

Vi körde en platsliggning med störning ocksÃ¥ (instruktören som gick slalom mellan hundarna, och sÃ¥ är det alltid ett par hundar vars ägare överskattar deras förmÃ¥ga till självbehärskning… för att uttrycka sig milt), där Carrey fick sitta istället. Det verkar inte vara nÃ¥gra som helst problem för honom det heller. För hans del kan det ju knappast spela nÃ¥gon roll om de andra undarna sitter eller ligger.

Söndag nästa helg är det julbord pÃ¥ klubben. Jag har anmält mig, det är aldrig fel med nya kontakter om det kan resultera i det. Jag behöver fortsatt träningsstöd, men pÃ¥ en högre nivÃ¥! Före julbordet är det medlemsmöte, det ska jag ocksÃ¥ gÃ¥ pÃ¥. Jag har ett och annat att frÃ¥ga om verksamheten… Det skadar nog inte att röra om i grytan lite, hehe.

De nya bruksreglerna landade nyss i min brevlåda. Efter en snabb titt kan jag konstatera ett par ändringar som berör mig: Det blir direktpåsläpp på spåret även i lägre. Braför min del, vi har inte tränat upptag alls, och risken för bakspår är borta. Och så står det att domarna ska kunna följa de första 125 meterna vilka helst ska innefatta en vinkel men ingen apport, vilket väl i praktiken kommer att betyda att man försöker lägga spåren så att terrängen är tillräckligt öppen det avsnittet. Skulle det innebära att domarna går med i början, så kanske man ska träna det nån gång, men jag tror inte det spelar så stor roll för Carreys del. I lydnadsdelen hittar jag iaf vid första anblicken inget nytt.

Jaja, jag fÃ¥r väl förklara för er vad en trrrt-trrrt är för nÃ¥t dÃ¥. För mig är det sÃ¥ självklart att jag inte förstÃ¥r att inte andra förstÃ¥r… Ã… andra sidan är det ett visuellt uttryck, ett sÃ¥nt där som uppkommer är man pratar om nÃ¥got och sen är det ett ord man inte kommer pÃ¥ och dÃ¥ gör man en beskrivande gest och ett tillhörande ljud. SÃ¥na situationer upstÃ¥r ganska ofta när Sandra och jag pratar, vi pratar bÃ¥da tvÃ¥ väldigt mycket och intensivt och avbryter varandra (hon värst!) och har inte alltid tid att tänka efter vad saker och ting heter, och dÃ¥ kommer ett sÃ¥nt uttryck och vi fattar alltid direkt vad det betyder. AlltsÃ¥: Om man med pekfingret ritar ett upp-och-ner-vänt och ganska stort V i luften, samtidigt som man säger “trrrrt” pÃ¥ första linjen, och sen “trrrrt” igen pÃ¥ nervägen…. NÃ¥? Nu fattar ni väl? Inte? Ett par ledtrÃ¥dar dÃ¥: Det kommer fram i adventstid ungefär. I mängder. Kan ses i de flesta fönster i de flesta hem. (Och pÃ¥ arbetsplatser och vÃ¥rdinrättningar och lite varstans för den delen.) Och sÃ¥ lyser dom.

Nu. Nu har alla fattat. Mitt förhållande till dessa tingestar är speciellt. Jag vill inte ha! Jag håller helt och hållet med om att utifrån, när det är mörkt ute, kan det vara mysigt att se dom lysa i fönstren. Men inte inifrån! Jag har väldigt svårt för saker som ska låtsas vara nånting annat än dom är, och vad är det för vits med att ha lampor som försöker se ut som stearinljus? Man kan väl ha riktiga stearinljus? Eller lampor som är snygga? Nu finns det modernare varianter av trrrt-trrrt:ar, som faktiskt inte försöker härma stearinljuslooken, och en sån skulle jag kunna tänka mig.

I många år, så länge jag har haft ett eget hem, har jag levt mitt liv och firat mina jular utan dessa. Och jag trodde väl att jag skulle klara mig i framtiden också. Men så flyttade jag ihop med Anders. Och det visade sig att han hade flera stycken i bohaget! Och ville dessutom promt sätta fram dom! Det blev en förhandlingsfråga, det fanns nämligen en sjungande och dansande tomte också, och den ville jag till varje pris undvika. Förhandlingen slutade med att två stycken trrrr-trrrt:ar fick sättas på balkongen. Inga fler och bara där. Och ingen sjungande tomte. (På nåt sätt lyckades A ändå prångla dit en i sovrumsfönstret också, innan jag hann se. Men det ska han banne mig inte lyckas med i år!)

Så. Då är den saken utredd. Sen tänkte jag utreda vissa andra saker när jag ändå är i farten, inspirerad av att Bettan skrev sina julregler för ett tag sen, ville jag redogöra för de lagar och förordningar som gäller här.

* Adventspynt: En (endast en!) adventsljusstake, och dÃ¥ menar jag alltsÃ¥ en sÃ¥n med fyra levande ljus som tänds ett och ett. Det är noga med att man mÃ¥ste börja pÃ¥ det nya ljuset pÃ¥ söndan (absolut ingen tjuvstart lördag kväll!), och sÃ¥ mÃ¥ste det (eller de som nu är pÃ¥började) brännas precis lagom lÃ¥ngt under veckan sÃ¥ att man när fjärde advent kommer har en snygg diagonal linje. Man fÃ¥r inte bränna för lÃ¥ngt sÃ¥ att man mÃ¥ste sätta i nya ljus! Stjärna fönstret är inte ett mÃ¥ste, men fint. Det är okej att ha i mer än ett rum. That’s it. Och det tas inte fram förrän lördag kväll före första advent!
* Julpynt: Tas fram dagen före julafton, med undantag möjligen för julspecifika blommor (som isf helst inte är julstjärnor, jag vill ha hyacinter, azaleor och cyklamen!) som får bli den dag man har tid att köpa dom. Tas bort tjugondag knut, varken förr eller senare. Består - förutom granen och nämnda blommor - av juliga dukar, många ljusstakar, diverse tomtar av mindre modell (och som inte sjunger och har sig), inget blinkande och blippande. En krans på dörren och apelsiner med nejlikor i köksfönstret. En ljuskrona över köksbordet (jag har haft en en gång i tiden, nu håller A på att tillverka en liknande efter min beskrivning), klädd med enris och upphängd i röda band.

* Julgran: Ska vara äkta gran från skogen, ingen plastgran kommer över min tröskel! Hellre är jag då utan. Även den ska in dagen före julafton och ut tjugondag Knut, om den så är barrlös vid det laget.

* Julgranspynt: Här är jag lite kinkig. Mina barn kommer antagligen i framtiden att berätta för nÃ¥gon lätt chockad terapeut om det trauma det innebar när deras hemska mamma vägrade att hänga upp de med möda dekorerade flirtkulorna dom stolt burit hem frÃ¥n lekis… Hur denna mamma med diktatoriska tendenser bestämde hur och med vad granen skulle kläs. Grundregeln är bara röda och naturfärgade (t ex saker av halm och trä) saker. Inget glitter! Och sÃ¥ ljusen, där är det eg det där problemet med glödlampor som försöker se ut som stearinlus igen… Dom är fula! Helst skulle jag vilja ha levande ljus, men avstÃ¥r. Där kompromissar jag med mig själv sÃ¥ det fÃ¥r bli elektrisk julgransbelysning. Men nu finns det ju andra varianter även där, sÃ¥na där ljusslingor med pyttelampor är fint. (Visst hade ni en sÃ¥n förra Ã¥ret, Sandra? Eller har jag drömt det?) Det kanske fÃ¥r bli en sÃ¥n.

* Julmaten: Av min julsida skulle man kunna förledas att tro att jag tycker att ett överlastat julbord där allting är hemlagat är superviktigt, men det är eg fel. Det där har varierat väldeliga frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r. Jag gör det jag känner att jag vill och tycker är roligt. Och för det mesta rÃ¥kar det vara sÃ¥ att jag känner för att göra rätt mycket. Och tycker det är roligt. Det har funnits flera jular när jag bÃ¥de stoppat korv, bakat leverpastej och kokat ett grishuvud till sylta ocksÃ¥… Det viktigaste är att julbordet bestÃ¥r av det som var och en i familjen tycker är viktigast och godast, om det sen är hemlagat eller inte.
Har jag glömt nån viktig regel nu tro?

(Det där om julpyntet är nog inte riktigt sant. Det är mer än beskrivning av hur jag skulle vilja ha det, än hur det verkligen varit. Hur det blir i år vet jag inte riktigt än. Kanske enligt beskrivningen.)

(Barnen fick ha en egen gran, som dom kunde klä bäst dom ville. Så himla synd om dom var det faktiskt inte.)

Hittills:

* Omplanering i köksskÃ¥pen… igen.
* Maskat glaset i balkongdörren.
* Hjälpt till att lyfta ur vardagsrumsfönstren.
* Fotograferat till och uppdaterat renoveringsbloggen(!).
* En snabb utryckning till Konsum för en påse bikarbonat.
* Gjort två kakdegar att baka ut när andan faller på.

Nu:

* Ett glas vin och stickning en stund.

Sen:

* Steka en kyckling i ungen. Ska serveras pÃ¥ gammaldags vis, med kokt potatis, gräddsÃ¥s och gelé. Borde nästan haft kokta ärter och morötter ocksÃ¥… sÃ¥na där pÃ¥ burk.
* Kanske lite mer vin och mera stickning.

Mailsvar från SBK, angående mina frågor om när de nya bruksprovsreglerna kommer att finnas tillgängliga, om det öht blir några regeländringar eller om det bara är ett rykte, och varför informationen varit så dålig:

“De nya reglerna i bruks och IPO/BHP finns nu pÃ¥ SBK kansliet. Dessa kommer ocksÃ¥ att läggas ut pÃ¥ SBK hemsida men det är oklart när detta kommer att ske. I “Brukshunden” nr 8 kommer en stor artikel att beskriva dom ändringar som skett. Beställ via orderavdelningen, ring: 08 505 875 40 eller maila: order@brukshundklubben.se Lydnadsprovsbestämmelserna finns färdiga att beställa hos SKK (Svenska Kennelklubben)”

Se där ja! Det tar sig… Jag undrar bara lite över meningen “Dessa kommer ocksÃ¥ att läggas ut pÃ¥ SBK hemsida men det är oklart när detta kommer att ske”. Öh… hur svÃ¥rt kan det vara egentligen?
(Å andra sidan finns det ju fler än SBK som är dåliga på att uppdatera med utlovade och viktiga saker. Jag skrev i förrgår morse att när jag tar rast ska jag skriva om jul-regler och trrrt-trrrt:ar. Att jag ännu inte gjort det kan ni tolka som att jag ännu inte tagit rast. Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande, men en snäll tolkning.)

Uppdaterat: Exakt en timme och tolv minuter efter att mailet skickades till mig, fanns även detta på SBK:s hemsida. Rätt ska vara rätt.

Hurra vad det gick bra på kursen ikväll! Jag började med att träna sättande under gång, och från att inte kunna momentet alls, blev det enorma framsteg. Jag behöver göra en liten knix samtidigt som jag ger kommandot bara, men det är inga problem med att fortsätta gå utan att han reser sig. När de andra gjorde platsliggning fick Carrey sitta, han såg lite förvånad ut men rörde sig inte ur fläcken. Instruktören gick slalom mellan hundarna, men det var inga problem det heller. Så tränade vi hopp, och när det blev min tur sa Lasse högt till alla deltagarna att dom nu skulle få se en demonstration av hur treans hopp-apport ser ut. Tack för den, det var ju första gången vi testade, jag hade ingen aning om hur det skulle gå! Men det var klockrent, det hade gett åtminstone 9,5 i betyg! Det är tydligt att Carrey redan kunde det momentet, vi hade bara aldrig testat. Men ändå, det måste ju vara rätt länge sen sist, och det var så himla perfekt!

Då är det rutan kvar bara, så har vi alla momenten. Nu måste jag ta mig i kragen och sätta igång med targetträningen!

Vi blev kommenderade en och en i linförighet också. Fast jag fick ta fritt följ istället. Jag ansträngde mig verkligen att undvika alla tänkbara dubbelkommandon och att använda rätt ben i svängarna, och det såg mycket bra ut, enligt Lasse. Det enda som inte var bra var en helomvändning, där jag snurrade runt lite väl snabbt. När vi gjorde om det blev det mycket bättre, hur det fria följet ska bli hänger helt och hållet på mig. Carrey kan.

Sista gÃ¥ngen ska vi ha avslutningstävling som sig bör. I ettans moment. Först tänkte jag “yes, den vinner vi lätt!” (ja, jag har lite väl mycket tävlingsinstinkt ibland), men sÃ¥ sansade jag mig och sa att det blir lite väl orättvist om jag ska köra ettans moment ocksÃ¥, dessutom skulle jag tycka att det var roligare att fÃ¥ ta sÃ¥nt som vi hÃ¥ller pÃ¥ och tränar nu. SÃ¥ det ska jag fÃ¥ göra. ÄndÃ¥ sitter det en liten tävlingsdjävul i mig och viskar att vi ska nog vinna ändÃ¥!

Jo, jag vet att jag skulle satt igÃ¥ng att plugga nu, men det är lydnadskurs ikväll och om dom andra ska träna t ex apport och ställande under gÃ¥ng, där dom allra flesta bara är i början av inlärningen, mÃ¥ste jag ha nÃ¥got annat att träna pÃ¥. SÃ¥ jag tog en titt i lydnadsbestämmelserna för trean. Det verkar inte spela nÃ¥gon roll hur mÃ¥nga gÃ¥nger jag läser dom, varje gÃ¥ng kommer det som en överraskning att det finns flera moment som vi inte kan. Istället hÃ¥ller jag pÃ¥ och nöter med dom som Carrey redan har! Visserligen är det mycket där som kan finslipas och bli bättre, men det kanske är läge att börja med ett par nya nÃ¥gon gÃ¥ng? Den första potentiella lydnadstävlingen är redan 6/1…

Momenten vi inte har är följande: Sittande i grupp. Har vi aldrig testat, men hur svårt kan det vara egentligen? Utan grupp skulle jag tro att det finns där genast, med grupp krävs det kanske redan säkra hundar att träna med. Det finns inte en enda i lydnadskursen jag skulle vilja prova med, men jag undrar om det är väldigt dumt att jag provar sittande medan de övriga har platsliggning?

Sättande. Ett moment jag inte ens visste fanns. Jag kan tänka mig att det kan vålla lite osäkerhet till att börja med, men borde inte vara alltför svårt att få in.

Rutan. Enligt Janne har han kunnat det, men det funkar inte nu. Om det är jag som skickar fel signaler eller om det inte varit tillräckligt befäst eller om Carrey glömt eller om han bara driver med mig vet jag inte…. Där har jag tänkt börja om helt frÃ¥n början, dels är ju rutan “vriden” nu och Carrey har nog lärt sig att runda en kon, dels verkar det lättare att ta det som ett helt nytt moment än att försöka fÃ¥ fason pÃ¥ ett som verkligen inte funkar ordentligt och dessutom ska ändras pÃ¥. Tanken var att jag skulle använda klicker och musmatta som target till det här. Vilket vi inte kommit sÃ¥ lÃ¥ngt med. Vilket enbart beror pÃ¥ att det liksom aldrig blir av att ta dom där korta träningspassen med klickern… *suck*

Hopp-apport. Har det varit i trean förut? Jag har bara hÃ¥llt pÃ¥ med hopp-sitt-sopp, övertygad om att det var det som gällde i bÃ¥de lägre och i trean. Det ska vi absolut börja med ikväll. Kan väl inte vara sÃ¥ himla svÃ¥rt, det är ju tvÃ¥ redan säkra moment som ska sättas ihop? Problemet ligger i att jag har svÃ¥rt att kasta rakt, och alltsÃ¥ behöver träna särskilt noga med att det alltid ska hoppas över hindret pÃ¥ tillbakavägen, även om det innebär en omväg till mig…

Nu är det frukost som gäller, sen plugga! När jag tar rast sen ska jag ta det där med jul-reglerna, dessutom behöver visst begreppet trrrrt-trrrrt:ar förklaras.

Jag har chockat mig själv. Jag har bakat saffransbrödet redan! Den 14 november! Någon gång har jag kanske lyckats få det gjort till advent, men för det mesta har jag varit glad om det varit klart till Lucia. Jösses. Jag gör normalt sett aldrig saker i god tid! Sandra skrev igår att jag inte upphör att förvåna henne (vilket jag tolkar som något positivt), men jag förvånar banne mig mig själv också.

Det finns dock en liten gnagande misstanke, att detta fenomen är ungefär detsamma som när man plötsligt kan få för sig att damma alla böcker i bokhyllan, eller städa i kylskåpet, eller plantera om blommorna när det egentligen ska tentapluggas. Men den misstanken skjuter jag åt sidan så länge.

Jag har varit rätt duktig idag, har faktiskt löst hela två problem som jag suttit fast i ett par dagar, och därmed kunnat komma en bra bit i rutinkodandet. Det blir lite roligare då, när det går framåt. Men inte roligare än att jag tyckte att jag var värd en belöning. Så jag tog och gjorde en julsida. Jamen vaddå? Kanman inte få ha en julsida va? Jag struntar blankt i om det är töntigt, jag ville ha en i år bara. (Och varför känner jag att jag måste försvara mig? Har jag kanske fnyst lite föraktfullt tidigare år åt alla töntiga julsidor? Kan det vara så? Nääää.. Kan jag väl inte tro.)

Ja. Jo. Jag hade tänkt skriva lite om Lagar och Förordningar när det gäller julen i mitt liv. När det gäller somliga saker är jag väldigt principfast. Detta delvis apropÃ¥ ljusstakarna i fönstren som Sofia nämnde igÃ¥r… Men jag blev plötsligt väldigt hungrig, mÃ¥ste nog gÃ¥ och äta nÃ¥t. Ã…terkommer.

(Det har blivit nÃ¥t knas med kommentarslänken medan jag fixade lite här… sÃ¥ fult!) Fixat.

Det är fan inte kul att sitta och plugga ensam. Idag har jag verkligen varit duktig (försökt åtminstone!) och suttit klistrad vid datorn sen före åtta imorse. Men det går förbannat trögt. Jag försöker vara koncentrerad, men tankarna far iväg åt andra håll när det blir tråkigt, och tråkigt blir det när jag inte har nån att bolla idéer och problemlösningar med. Jag saknar dig, Andreas! Kom tillbaaaka!

Det är fan inte heller kul att det är två plusgrader och det blåser och det pissregnar och det är kolmörkt redan på eftermiddan. Skit är vad det är. Hurtbullarna säger att jo, vintern är ju inget vidare där i södra Sverige, men i norr minsann, där är det kallt och klart och hög luft och torr snö så det är nte ens mörkt. Jomentjena. Ljusare kan väl så vara, men vem uppskattar tjufem jävla minusgrader? Och dom däruppe släpper väl inte undan dom heller, för vad är det som föregår den där köldknäppen som varar i ett fakkin halvår? Jo just det. Ett par månader med omväxlande regn och snöslask. Och mörker. Nä, Medelhavet mina vänner. Där ska jag nog bo när jag blir stor i nästa liv.

Fast jag kom på en bra sak med vintern idag. Det gör inget om man är skitig i håret, för man har ändå mössa på sig när man går ut. Man behöver fan inte ens kamma sig. *possy thinking*

Och sÃ¥ är det jul snart. Och den här julen kommer att bli asbra. Ã…tminstone är jag förberedd pÃ¥ den i Ã¥r. Normalt sett brukar jag i halv panik leta efter adventsljusstaken kvällen före första advent, men i Ã¥r stÃ¥r den (inslagen i papper) framme pÃ¥ köksbänken redan. Vilket iofs beror pÃ¥ att den är nyinköpt (nä faktiskt, inte pÃ¥ ikea!). Och ljus har jag ocksÃ¥ köpt (ja, pÃ¥ ikea). Och sen brukar jag ändÃ¥ pÃ¥ nÃ¥t sätt glömma att det är jul snart, och komma pÃ¥ det och nu i full panik försöka fixa resten när jag har tvÃ¥ dagar pÃ¥ mig… Men nu sÃ¥ har jag gjort en jullista, med allting som jag ska göra innan, och delat upp det pÃ¥ alla sex veckorna som är kvar. När jag gjort det sÃ¥g det faktiskt helt möjligt ut att fixa det. Fast dÃ¥ är bara matlagning och bakning med pÃ¥ listan, inte sÃ¥nt som tvätta fönster och hänga upp julgardiner (det äger jag visserligen inga och har aldrig gjort, men funderar faktiskt pÃ¥ om jag inte ska ha det i Ã¥r) och städa och pynta och sÃ¥nt. Det kommer väl att ske i halv panik pÃ¥ kvällen före julafton, kan jag tro.

ApropÃ¥ ingenting, A meddelade att han köpt en bäddsoffa pÃ¥ Blocket. Den är blommig, väldigt blommig. Visserligen visade han mig den imorse, men dÃ¥ var klockan kvart i sex och jag hade varit vaken i ca tvÃ¥ minuter… Ã… andra sidan är den billig, vi kan Ã¥ngra oss om ett Ã¥r och kasta ut den utan att ha dÃ¥ligt samvete.

Ja, bilderna igår visade ju alltså Alvaret som det såg ut i förrgår, en dag när solen sken. Igår såg det inte riktigt likadant ut, kan jag säga. Stormen var tillbaka, och regnet gick från obefintligt till duggregn till ösregn under de tre timmar vi var där. Men det märkliga är att trots det miserabla vädret hade vi roligt hela tiden, och jag tror att vi alla var på gott humör när vi åkte hem.

En kursavslutning innebär oftast en tävling av mer eller mindre seriöst slag. AlltsÃ¥ Hade vi en tävling. Av ganska seriöst slag, med regelrätta appellspÃ¥r. Eftersom lydnadsdelen inte skulle ingÃ¥ kände jag mig slagen pÃ¥ förhand, Carrey är rakt inte den bästa spÃ¥rhunden i gruppen. Hade den gjort det hade jag däremot haft ganska stora chanser. Efter spÃ¥ret visade det sig att det inte spelat nÃ¥gon roll, vi hade nämligen ingen slutapport med oss. SpÃ¥ret gick bra till att börja med, det första benet hade vi stark sidvind och Carrey hade en del problem men var ändÃ¥ rätt hela tiden. Första pinnen klev han över utan att märka den, sÃ¥ den plockade jag upp själv. Andra benet var i motvind, trots det jobbade han duktigt med näsan i backen och hittade andra pinnen lätt. Sen blev det fel. Jag tror att motvinden var en orsak, en annan var att jag dumt nog lagt sista vinkeln mitt pÃ¥ en stenhäll med ett par centimeter vatten pÃ¥… Och med sin bristande rutin vinklade Carrey för tidigt och sen var vi helt lost. Han försökte hitta spÃ¥ret igen, men jag tappade under tiden riktningen helt och till slut ropade Lollan att vi nog skulle bryta, vi hade gÃ¥tt sÃ¥ snett att vi nästan var tillbaka vid utgÃ¥ngspunkten. Jaja, trots min nästan löjligt stora tävingsinstinkt var jag rätt nöjd ändÃ¥, särskilt med tanke pÃ¥ den helt försvunna spÃ¥rmotivationen dagen innan.

Nu har vi fÃ¥tt “i läxa” över vintern att försöka höja spÃ¥rmotivationen, dom tror att det är mest det som behövs. Att han nog har bÃ¥de uthÃ¥llighet, hjärna och näsa till att bli riktigt bra, men han saknar rutin, och för att fÃ¥ den rutinen mÃ¥ste motivatonen höjas. SÃ¥ nu ska det bli korta, raka spÃ¥r i medvind ett tag igen, inga apporter, bara matskÃ¥len i slutet. När han blivit riktigt ivrig att fÃ¥ kasta sig ut i spÃ¥ret ska vi lägga pÃ¥ andra svÃ¥righeter. Det blir nog bra. Och eftersom det nu inte blir nÃ¥got tävlande förrän i april sÃ¥ behöver vi inte forcera det hela. Dessförinnan hoppas jag att det kan bli start i lydnadstrean istället!

Det känns riktigt sorgligt att spårkursen är slut, vi har varit ett riktigt bra gäng. Och vi har krävt en fortsättning till våren!

Idag har bullbaket blivit av. Jag var uppe med tuppen (en morgontrött tupp) och satte igÃ¥ng. Precis när jag börjat grädda kom J&J&lillaT för farsdagsuppvaktning. LillaT som för ett halvÃ¥r sen inte hade särkilt mÃ¥nga ord, pratar nu sÃ¥ man fÃ¥r skavsÃ¥r i öronen. Hon är lite rädd för Carrey, men i mammas knä hojtar hon “Kääyyyy” (är man frÃ¥n Kalmar kan man nämligen inte uttala bokstaven R, inte ens som vuxen), “Kääyyyy sitt”. Och han sätter sig snällt. FörstÃ¥s.

Jag tänkte skriva att nÃ¥gon träning har det inte blivit idag, men kom pÃ¥ att det har det visst! Vi har faktiskt tränat det eländiga framförgÃ¥endet en lÃ¥ng stund. Jag har bytt metod igen, nu är det en blandning av diverse tips jag fÃ¥tt, klicker och sÃ¥ utgÃ¥r jag frÃ¥n Carreys naturliga beteende. PÃ¥ vÃ¥r favoritlÃ¥ngrunda just nu har vi en ganska trÃ¥kig transportsträcka pÃ¥ en cykelväg där sällan nÃ¥got händer till att börja med. Det finns inte ens särskilt mycket att lukta pÃ¥ längs kanterna vad det verkar. Där gÃ¥r Carrey ofta framför mig i kopplets längd, han vet vart vi är pÃ¥ väg och att det blir roligare sen, men är inte sÃ¥ ivrig att han drar. Det är alltsÃ¥ ett mer eller mindre perfekt framförgÃ¥ende i kanske femhundra meter… Det vore väl tusan om jag inte skulle kunna fÃ¥ fram det pÃ¥ kommando i femton meter!

Jag började med att klicka nÃ¥gra gÃ¥nger när jag tyckte det sÃ¥g extra bra ut. Eftersom han har ett bensäkert ställande bakÃ¥tkedjade jag ihop det nästan pÃ¥ en gÃ¥ng för att undvika att han vände om och kom till mig för belöning när jag klickade. Säger jag StÃ¥! och sen klickar stÃ¥r han faktiskt kvar och jag kan gÃ¥ fram till honom och belöna istället. Vi upprepade det rätt mÃ¥nga gÃ¥nger, och sÃ¥ lÃ¥ngt verkar det att fungera. Sen är ju frÃ¥gan om jag gör rätt här, kanske är det dumt att sätta ihop det sÃ¥ direkt, han kanske inte uppfattar att framförgÃ¥endet ingÃ¥r i belöningen, eftersom det är nÃ¥got han skulle gjort i vilket fall just där och dÃ¥. Det där med frivilliga beteenden är inget som han greppat alls som jag uppfattar det. Dvs dom kommer givetvis dÃ¥ och dÃ¥, eftersom han gör saker som ibland rÃ¥kar vara användbara, men han har aldrig aktivt erbjudit det, pÃ¥ sÃ¥ sätt att han testar olika saker. Men jag ska fortsätta sÃ¥ här ett tag nu iaf, sÃ¥ fÃ¥r vi se. Det mÃ¥ste kunna gÃ¥ att liksom stänga in det här framförgÃ¥endet han ägnar sig Ã¥t utan att veta om det i en ask med etiketten “före” pÃ¥, som man sen bara kan ta fram vid första bästa tävling. PÃ¥ nÃ¥t sätt ska det gÃ¥.

För övrigt kan jag meddela att Carrey ser ut som en transa just nu… Allt regnande har gjort att byxluddet liksom sjokat ihop sig, och sÃ¥ har täckhÃ¥rstopparna en bit ner pÃ¥ lÃ¥ren böjt sig utÃ¥t. BakifrÃ¥n ser det inte ut som byxor, det ser ut som en volangkjol… Kanske ska ta lite pälsvÃ¥rd nÃ¥n dag?