lenas egna

Jag är väl måhända en fegis, men nu har jag deklarerat. Men det var nästan lite äventyrligt, för jag fick för mig att jag skulle testa att deklarera med sms, det har jag aldrig gjort förut. Eftersom min mobil gick till den eviga vilan nån gång i höstas, lånade jag A:s. Jag knappade in en himla massa siffror helt enligt anvisningarna, och så skulle jag skicka. Men den dumma fånen ville då rakt inte låta mig välja till vem, den envisades med att om det skulle skickas något skulle det skickas till Sandra. Jag funderade på att låta mobilen få som den ville, och sen ringa Sandra och be henne skicka sms:et vidare till Skatteverket, men det verkade lite omständigt. Jag gav upp och använde nätet istället. Det gick utmärkt.

Så nu har redan jag deklarerat. Nytt personligt rekord.

Det är dags att gå ut. Den blöta äckliga snön som låg där som en oönskad överraskning imorse har tack och lov försvunnit. Jag velar mellan att gå långrundan nu, eller att ta den ikväll och bara ta en kort rastning nu så jag snabbt kan återvända hit medan jag kommer ihåg vad jag tänkte.

Det är dags att deklarera också. Det kan man också vela om. Göra det nu på en gång (det tar väl kanske 1 minut på sin höjd med e-leg) eller vänta till sista dagen så man förtvivlat får leta efter blanketten som man så sent som dagen innan visste precis var den låg? Det senare alternativet gör ju föralldel livet spännande…