äntligen

…har jag fått internet att fungera på båda datorerna. Inte på båda samtidigt förstås, det låter sig inte göras utan en ny router, och det känns inte så viktigt för närvarande. Men vi är beroende av att kunna koppla upp båda två. Det var ett evigt trasslande innan jag fick igång A:s dator, ett tag var vi lite oroliga att nätverkskortet var gånget, men det var visst jag som gjorde fel… Det är lite irriterande att jag anses vara familjens datorexpert, för jag kan egentligen pinsamt lite om hårdvaror och nätverk och operativsystem, precis som alla andra vill jag att det “bara ska fungera”.

…har Carrey kommit på att det är rätt kul med en lillebror. Från att första veckan inte ha velat vara i samma rum helst, och bara morrat så fort han kommit för nära, har han tolererat mer och mer, och igår kom de första tveksamma lekinviterna. Det var dock tydligen något som han genast ångrade då. Men idag har dom busat som sjutton, och Carrey bjussar på sig själv. Därmed blir också uppfostringsmetoderna hårdare, för nu måste han verkligen ta i så Monster tjuter när han går över gränsen om det ska respekteras.

En annan sak med att Carrey nu accepterat Monster, är att han vaktar honom. Inte bara mot katten, även mot människor vi möter utomhus. På egen hand är Carrey rätt ointresserad av folk han inte känner, så länge dom inte pratar med honom vill säga, men när Monster är med måste han tydligen skälla på alla. Några hundmöten har vi inte råkat ut för än, men jag antar att det är samma sak, om inte värre. Det här är förstås något jag måste kväva i sin linda, men jag vet inte riktigt hur. Tips mottages tacksamt!

(Tillägg: Jag går oftast ut med dom var för sig, men en gång om dagen eller så tar jag med bägge.)