Nu är det så där igen. Att jag har precis fullt upp med saker som ska göras. En del roligare än andra, ingen speciellt skittråkig, ett par riktigt roliga. Alla tar rätt mycket tid, och jag vet inte riktigt hur allt ska hinnas. Det är ju också väldigt lätt att i det läget prioritera de riktigt roliga grejerna, särskilt som de också är viktiga ska-göras-saker, men de något mindre roliga har ännu mindre tid på sig, så det är ingen bra idé. Och när det blir sådär fullt, så har jag en massa skulle-vilja-saker också. T ex skiner solen och det är vindstilla och alldeles ljummet idag, en skogstur skulle sitta väldigt fint. Men det blir inget med det. Så finns det en massa borde-saker också, men inget direkt tvingande, dammråttor brukar t ex sällan rymma.

Jag har iaf deklarerat. Det tog 37 sekunder blankt, så jag kan inte klaga på att det stal tid.

Den här veckan ska mitt program börja testköras internt. Och nästa vecka (om allt går vägen den här veckan) för utvalda kunder. Det börjar kännas lite pirrigt minst sagt. Låt vara att företaget jag jobbar för är ett litet fåmansföretag, men några av deras kunder är stora, välkända, internationella koncerner. Och det är främst de kunderna som ska använda mitt system. Pirrigt var ordet, sa Bull.