Det o-kuliga späddes på när jag kom in efter en kort rastningsrunda med Carrey och upptäckte att monsterhunden rivit ner inte bara en, utan två blomkrukor. Han mötte oss i dörren med en kruskärva i munnen, utmärkta tuggleksaker om man frågar Monster. Jag har samlat ihop dom jag hittat men dom var lite utspridda... ett par gånger har jag hört Monster morra, då har han en skärva igen och försvarar den så att inte Carrey ska ta den ifrån honom. Som om han skulle göra nåt så barnsligt!

Läs mer...

Det är ingen kul dag idag. Jag är så himla sugen på att sätta igång med någon av sakerna (nästan bara kuliga) som står på kö. Jag vill inte påstå att jobbet är tråkigt, tvärtom, men just nu står det still. Dels stötte jag på helt oförutsedda problem som jag brottats med dag och natt den här veckan, dels inväntar vi nu en person som behövs för det sista och som förstås inte är på plats den här veckan. Är det inte typiskt? Frågan är då om jag ska utnyttja den här väntetiden till att leta småfel, kontrollera felmeddelanden,

Läs mer...

Väldigt hög tid att uppgradera alla bloggarna är det, om inte annat så för säkerhetens skull. Jag börjar med min egen, ska jag göra misstag är det lika bra att göra dom här. Allra först en helt ren installation av WP 2.5 på hårddisken, bara för att känna på den. Det känns nytt, fräscht, genomtänkt. En rad tekniska förbättringar som jag upptäckte genast, och jag kommer nog att hitta fler finnesser. Jag blir egentligen väldigt sugen på att strunta i uppgraderingen, bara radera och installera nytt. Lägga allt gammalt bakom mig. Men vad besvikna kommande generationer ska bli då,

Läs mer...

Nu är det så där igen. Att jag har precis fullt upp med saker som ska göras. En del roligare än andra, ingen speciellt skittråkig, ett par riktigt roliga. Alla tar rätt mycket tid, och jag vet inte riktigt hur allt ska hinnas. Det är ju också väldigt lätt att i det läget prioritera de riktigt roliga grejerna, särskilt som de också är viktiga ska-göras-saker, men de något mindre roliga har ännu mindre tid på sig, så det är ingen bra idé. Och när det blir sådär fullt, så har jag en massa skulle-vilja-saker också. T ex skiner solen

Läs mer...

Steg ett i mitt kluriga problem är löst. Samtidigt kom solen fram! Ut en liten sväng nu. Två svängar förresten.

Läs mer...

Jag ville inget särskilt egentligen. Mer än att jag behöver en paus i det ansträngande problemlösande jag är inne i just nu. Hjärnan börjar bli överhettad, men jag är troligen lösningen på spåren. Hoppas det, för just det här problemet är liksom en nyckelgrej för hela projektet, löser jag inte det faller alltihop och jag får börja om från början i stort sett... Extra jobbigt när det är såna här klurigheter är den pågående takrenoveringen. Man skulle kunna tro att det som sker fem våningar högre upp inte skulle höras och störa särskilt mycket men då tror man fel.

Läs mer...

Jag har drabbats av en FRUKTANSVÄRD beslutsångest. Ska jag? Vågar jag? Kan jag? Ja, för tusan. Eller... näe... Jo. Jamen tänk om? Och för en gångs skulle gäller det något viktigt, inte om jag ska ha leverpastej eller ost på mackan. Om jag bestämmer mig för JA, så kommer jag att få lov att ta en himla massa fler beslut sen, alla mer eller mindre viktiga. Fast en del mer triviala också antar jag. Och dessutom betyder det att jag ger mig ut på djupa vatten och visserligen kan jag simma, men det kan eventuellt vara strömt också. Om

Läs mer...

Det där snacket jag haft tidigare om lydnadsdebut vid 10 månader, har förstås varit på skämt och med stor självironi. Men när jag nu ser hur sanslöst snabbt Monster faktiskt kan lära sig när han är motiverad och jag gör rätt, hur fin kontakt och koncentration han kan ha i sina bästa stunder, så tänker jag att tänk om... Tänk om jag hade tränat sådär mycket och strukturerat som man borde, som dom riktigt framgångsrika faktiskt oftast gör... Och tänk om vi varit på klubben och miljö- och passivitetstränat tillräckligt, så den där hysterin försvunnit (för jag är övertygad

Läs mer...

Jodå, jag bloggar visst. Ofta men kort sa jag. Så himla kort så att det inte alltid syns...:)  Vi har avverkat två kurstillfällen. Monster utmärker sig genom att skälla gällt och i stort sett oavbrutet, hoppa jämfota och slänga sig i kopplet mot de andra hundarna. Det finns iaf ingen aggressivitet i slängadet, det är bara glädje som slår över i lätt hysteri, och det är jag ytterst tacksam för. Aggressivitet finns det däremot i en av de andra hundarna, en stor och tung rottishane försedd med nosgrimma som gör regelrätta utfall mot den som kommer för nära. Han

Läs mer...