lenas egna

Det var länge sen sist jag ägde en dator som var precis helt och hållet och enbart min egen. Som man kan inreda precis efter eget tycke. Nu har jag verkligen lagt ner omsorg om att få det precis som jag vill ha det. För det första har jag besämt mig för att inte använda ett endaste program som jag måste betala för. För det andra att inte använda en enda piratkopia av något sådant program. Och det är fullt möjligt, åtminstone har jag inte kommit på något jag behöver än där dessa krav inte kan uppfyllas. (Fast det sprack lite redan med operativsystemet, Windows Vista Business ingick i köpet, och jag måste motvilligt erkänna att jag är lite kär i dess flashighet…)

Det är fullt möjligt, i den stora Open Source-världen finns allt man kan tänkas behöva, lika bra och ibland bättre program än betalvarianterna.

Jag har tagit hem och installerat följande:

• Firefox. Det var det allra första jag gjorde, så att jag kvickt kan skrota IE. Tyvärr kan jag ju inte skrota det helt och hållet, jag måste väl använda det för gransking av webbgrejer jag gör… Ff har fått några tillägg: FireFTP, Firebug och Colorzilla, oumbärliga “Web Development Tools”.
• Izarc. Packar upp och komprimerar i alla kända format.
• Thunderbird. Utmärkt mailklient.
• Wamp. Apache, PHP, MySQL och phpMyAdmin i ett enda självinstallerande paket. En nödvändighet för mig och sånt jag sysslar med.
• Gimp. Alternativet till Photoshop, sägs vara minst lika bra, men har väldigt annorlunda gränssnitt och är därför lite svårt att komma underfund med.
• Eclipse. Min absoluta favoriteditor, från början framtagen för Java och är helt suverän där, men så upptäckte jag att det fanns ett tillägg för php också, så nu använder jag den för allting, även ren html och css.
• Open Office. Vare sig jag vill det eller ej, så är jag ibland tvungen att öppna ett word-dokument eller (ve och fasa!) en PowerPoint-fil. Men man behöver inte betala en MS Office-licens för det… Open Office har allt som MS Office har (och lite till tror jag) och är fullt kompatibelt med alla MS Office-filer. Dvs detta har jag läst mig till, har inte testat så mcyket än. officeprogram är tråkiga. Med undantag av Excel möjligen. Som förresten heter Calc i OO.

Återstår virusprogrammet. På datorn fanns en 60-dagars Norton installerat, så den får väl gå ett tag då. Men just Norton skulle jag aldrig använda även om jag skulle betala för det. Jag har inga goda erfarenheter av det programmet…

Det tar tid att leka inredare. Först ta hem alla programmen, sen installera och så ska diverse inställningar göras och konton skapas. Jag tror jag har fått till det mesta nu. Nu kan jag börja använda härligheten.

Jo, så har jag lagt världens finaste hundar som skrivbordsbakgrund också.

edit: En av anledningarna till att jag räknar upp programmen jag installerat (ifall du tyckte det var ett ointressant och ganska onödigt inlägg), är att jag är så fascinerad av hela den här open source-världen. Den är ett fenomen i sig. Och eftersom man faktist får alla de här programmen (alldeles gratis!), så tycker jag att lite reklam är det minsta jag kan göra.

En ny familjemedlem/arbetskamrat.

Straffet för min extremt långa ställtid blir nog att jag får avstå från kursen på klubben ikväll.

*viftar med pekfingret åt mig själv och säger: -Det skulle du ha tänkt på innan!*

Bra. Nu har Sandra äntligen släppt nyheten. Det gör det lite lättare för mig att blogga. Det kändes som att om jag skriver för mycket om vad Monster och jag gör och aldrig nämner Carrey skulle folk börja undra om jag satt honom på undantag helt och hållet, om han aldrig får vara med och göra nånting. Och så är alltså inte fallet. Är man på kombinerad kärlekssemester/träningsläger har man inte tråkigt.

Visst är det lite tomt här hemma utan Carrey. Framför allt är det väldigt tyst. Visserligen är Monster en gapig typ, men det visar sig att utan Carreys hjälp (konkurrens? sällskap?) skäller han praktiskt taget aldrig här hemma. Carrey skäller inte mycket, men har allehanda andra ljud för sig mest hela tiden, alltifrån stillsamt knorrande till högljutt glädjeylande. Och så tror jag det är rätt nyttigt för monsterhunden att vara ensamhund ett tag, det är en oerhörd hjälp att ha en vuxen hund som på ett tydligt sätt sätter en uppstudsig unghund på plats, men samtidigt finns ju risken att den yngre hunden blir alltför beroende av den äldres sällskap och trygghet hela tiden. Och det kan nog ske ganska omärkligt.

Och så kan jag koncentrera mig på att få fason på monsterhunden ett tag framöver, och slipper ha dåligt samvete för att Carrey får för lite tid och stimulans. Carrey är ju glad och nöjd även med bara medelmåttiga promenader, så det är lätt hänt att det bara blir just medelmåttiga promenader när Monster kräver så mycket mer.

Jag befinner mig i ungefär samma tillstånd just nu som inför en tenta. Det där tillståndet när man med lätt panik inser att man måste börja plugga nu (eller helst i förrgår), tiden för tentan går inte att påverka och den närmar sig med rekordfart. Det där tillståndet när man istället för det absolut nödvändiga pluggandet hittar på en massa andra saker som man absolut måste göra istället. Alla mer eller mindre oviktiga, och alla kan faktiskt utan att några större katastrofer inträffar vänta till efter tentan.

Ställtid, ni vet.

Nu handlar det ju inte om tentaplugg, men mitt tillstånd är detsamma. Ett gäng filer ska vara klara imorgon, så det finns tidsmarginal att testa och eventuellt felsöka fram till imorgon eftermiddag, då eller möjligen fredag morgon ska jag installera och sen blir det skarp testkörning av hela applikationen. Äntligen, måste jag säga. Det har gått trögt på slutet, med ett stillestånd som var helt i onödan. Vi väntade på en person som vi behövde för att få ihop min applikation med det redan befintliga affärssystemet, men svaren vi fick var så svävande och jag fick känslan av ovilja mot att göra något från det hållet, så det slutade med att jag gjorde en egen lösning för bryggningen. Bra på sätt och vis, för då blir det mer som jag ville, och dessutom flexibelt för framtida ändringar. Det är den bryggningen jag håller på (eller borde hålla på) att skriva i kod nu. Och varför det går så himla trögt har jag ingen aning om… Jag vet hur och vad jag ska göra, men det tar sin lilla tid.

Kanske har jag drabbats av separationsångest? Snart är projektet klart, och jag måste släppa mitt barn ifrån mig…

Pratade just med Kå i telefon. Vi konstaterade båda två att det där med att det är skönt med långhelger så man får bli utvilad är bullshit.

Min helg har varit extremt fullproppad och intensiv. Två utställningar där jag varken ställt ut eller jobbat men väl träffat en massa folk och hundar, hela två fotosessioner där jag själv(!) var modell ena gången och hundarna den andra, fika i slottsmiljö, hundpromenader, leriga hundar, vin, agilityträning (bara tittat på), valpvisit, bilåkande hit och dit och tillbaka igen, god mat både här och där, prat och prat och ännu mera prat. Mest hundprat. Enbart hundprat om man frågar Anders. Och sol! Regn först, men sen massor av sol, ansiktsfärgen är numera vackert rödrosa.

Monster, som inledde helgen som bara ett Monster kan, med att skälla ut hela utställningen i Smålandsstenar och skämma ut sig själv och sin matte, fick en massa miljöträning och nyttaiga erfarenheter under helgen, och bit för bit blev han duktigare. På utsällningen på Tjolöholm som avslutade vår helgresa igår nöjde han sig med att skälla en liten stund i början, och uppförde sig sedan fint. Visst, han drar och slänger sig i kopplet, men han är tyst! Och på hemresan när vi stannade och åt, låg han bunden vid ett träd intill vårt bord, både tyst och stilla och tålmodigt väntande. Det finns nog hopp om att det ska bli folk av den hunden också!

Men våra vardagsrutiner här hemma är rubbade, och behöver nog ett par dagar för att komma i ordning igen. Tidigare har båda hundarna utan vidare accepterat att ingenting alls händer när jag sitter och jobbar. Nu verkar Monster tycka att det ska vara aktivitet mest hela tiden. Han lyckades lura i mig att han var förfärligt kissnödig genom att vanka fram och tillbaka i hallen och pipa, och titta uppfordrande på kopplet. Eftersom han varit minst sagt dålig på att säga till när han behöver gå ut, så var jag förstår snabb att göra som han ville. Men det var inte så särskilt akut med den kissnödigheten…. Vi hade gått en bra bit innan han klämde ur sig några symboliska droppar.

Hursomhelst, så verkar iaf Monster ha hittat någon sorts lugn. Och insett att man faktiskt kan vara lugn nån gång emellanåt även om det är aktivitet runtomkring. Nu gäller det för mig att rida på den vågen och ta tillvara på varje tillfälle att träna vidare på denna nya färdighet. Jag ska försöka hinna med att äta en glass på Larmtorget idag t ex. Träning av hund som innebär glassintag för matte, det kan bara inte vara annat än bra träning, eller hur?