lenas egna

Eftersom biljettförsäljningen via Ticnet till den stora tilldragelsen i Borås nästa vecka stoppats av säkerhetsskäl, och biljetter nu bara fanns att tillgå vid direktförsäljningen i Kalmarsalen, fick jag uppdraget att vara bulvan och inhandla fem stycken. Det är visserligen öppet till 18, så Anders skulle mycket väl hinna efter jobbet, men fem gubbar från Torsås vill ha bästa tänkbara platser, så det var hänga-på-låset kl 12.00 som gällde.

Jodå, det kan jag väl fixa. Strax före tolv svängde jag in på hamnplan. Jag hade bara glömt hur svårt det är att hitta en parkeringsplats där en vardag under kontorstid. Första raden jag svängde in på var full, och det gick inte att köra runt, så jag fick backa ut igen… Men det syns nästan inte alls på bilen, bara om man böjer sig ner. Himla dumt att ställa en betongsugga just där, jag var inte alls nära kajkanten ju!

Med biljetterna i hamn (haha, så vitsigt det blev nu då!) tog jag Monster som fått äran att följa med, på en stadpromenad. Och det må vara hänt att jag kunnat sälja honom på rea i lördags, men idag har han stigit i pris igen. Jädrans vad duktig han var! När väl den första ivern lagt sig, gick han hur fint som helst vid min sida. Med svansen högt och vippande, observerade han allting omkring sig, men valde att ändå hålla sig vid min sida och titta upp på mig då och då! Jag var så stolt över min lille galning idag så ni kan inte ana! Och det var väl en himla tur att jag hittade en påse med gamla torra frolicbitar i bilen så jag kunde belöna detta, för jag hade självklart glömt att ta med nåt hemifrån. Det grämer mig lite bara att jag inte tänkte på att vi borde ha passat på med lite passivitet också, suttit stilla på en bänk ett tag. Men jag blev så exalterad över hans duktighet så jag glömde det…

Vid närmare eftertanke är han inte ens till salu idag, Månsen. Inte för allt smör i Småland.