lenas egna

Den sista tiden har Monster blivit gosig och tillgiven på ett helt nytt sätt. Han vill ofta vara nära, så nära som möjligt. Efter fotbollsgalan då datorn blev inflyttad till vardagsrummet och inte kommit tillbaka, sitter jag i soffan och grejar om dagarna. Inte så bekvämt, men Monster är nöjd. Då kan han ligga intill min sida med huvudet i mitt knä. Vilket gör det ännu mera obekvämt. Men mysigt.

Det är inte bara gos på Monsters villkor heller längre. Tidigare var det när han kom och krävde att bli klappad och kliad (jaja, jag vet, han fick som han ville…), nu kan jag mitt i ett bus bara bryta och lägga ner honom och klappa stilla istället. Och i regel slappnar han av omedelbart och ligger och blundar. Allra helst ska han hålla mig i handen också. Med tänderna. Inget tugg alls, bara hålla.

Lille gosemonstret.