planering
Postat i hundar 3 kommentarerJag bloggar, alltså finns jag. Frågan är om det gäller omvänt också: jag bloggar inte, alltså finns jag inte? Jag är inte beredd att ta den risken i alla fall.
Idag har det äntligen varit ganska torrt ute, så jag har både dammsugit och torkat golven (inklusive trapphuset), utan att jobbet varit bortkastat en hundrastning senare, som fallet varit tidigare i veckan.
Jag satt till sena natten igår och snickrade på min träningsplan. Den är inte helt klar än (jag tenderar att bli överdrivet detaljerad ibland), men jag börjar få klart för mig vad och hur jag ska göra och i vilken ordning. Lagom när jag fått det klart i huvudet fick jag ett mail om att det finns platser kvar i några kurser på klubben, och nu har jag beslutsångest. Ska jag eller ska jag inte?
Nu har jag ju mitt träningsupplägg klart för mig, och jag tänkte följa bibeln helt och hållet eftersom de metoderna tidigare visat sig funka bättre än något annat för Monsters del. Det passar honom och hans självständighet att få lov att tänka till själv som han måste med klickerträning och shaping. Kurserna på klubben går inte efter de metoderna, och det skulle förmodligen framför allt röra till det för mig. Och Monster problem med att träna (och bara vistas) på klubben skulle ju göra att vi inte fick så mycket vettigt gjort ändå, han behöver ju träna massor på att bara vara där. Och att betala en kursavgift för den träningen verkar lite dumt. Men det är roligt att gå kurs, om inte annat så för diskussionerna under fikarasterna… Kurserna det gäller är Lydnadsettan och Appell. Ska jag eller ska jag inte?
3 kommentarer till “planering”
Fördelen med att gå kurs är ju att man faktiskt kommer iväg till klubben och tränar på det som är jobbigt, dvs att jobba med andra hundar runt om, och inte bara blir nåt man tänker att man ska… Nackdelen är att man lätt påverkas av det som sägs och görs på kursen vilket kan bli väldigt dumt för den egna träningen om man inte har en förstående och öppen instruktör som vill hjälpa på den nivå och metod man jobbar på… Får man en sån instruktör så är det guld värt och även om de inte är insatta i klicker så kan de bli ett superbt stöd! Men det kostar som sagt… Och hur många resor till klubben, andra klubbar och kanske en utställning el så hade man kunnat göra för de pengarna istället?
En ren spårkurs hade nog gett dig och Monsterhunden mer. Eller en klickerkurs för den delen…
Jag slogs av samma tanke som Sandra när jag läste ditt inlägg, en klickerskurs känns ju givet. Måste väl finnas där i krokarna med.
Sandra låter klok.
Men å andra sidan har du väl varit med så länge att du har vett att välja vilka delar av kursen du tar till dig. Just pressen att verkligen komma iväg och utsätta sig för det jobbiga, med andra hundar, är ju nyttig.