lenas egna

Det var ju självklart med en sån dag som det var igår, att jag skulle glömma. Vilket datum det var, alltså. Den tjugonionde januari. Våran årsdag. Visserligen glömde tydligen A också, men han kan ju skylla på att han inte mådde bra, han var genomförkyld och gick till sängs nästan direkt efter middagen.

Inte nog med att jag glömde bort dagen, nu är jag osäker på hur många år det är också. Fyra eller fem? Har jag nån defekt som inte kommer ihåg det?

Jag tänkte gå en långpromenad med hundarna, men de badade i ett dike och lyckades blöta ner mina fingervantar varpå min fingrar genast omvandlades till isbitar, så jag vände hem igen. Väl hemma tog det flera minuter för mig att låsa upp ytterdörren.

Ändå känns det här som en rätt okej dag. Nu kan jag planera nån sorts överraskning till kvällen, och är det så att A också kommer på att vi glömt, så kan jag nog förvänta mig nån överraskning också. Och jag känner mig tacksam över att mina fingrar fungerar bra för det mesta. Ja, övriga kroppsdelar också för den delen.