lenas egna

snö!

Postat i hundar 4 kommentarer

Precis när man trodde att våren var på ingång, när de första tecknen började bli tydliga, då kom vintern. Med besked. Det snöade nästan hela dagen igår, hela natten, och större delen av idag. Ganska blöt och tung snö, men det har ändå blivit 15-20 cm. Och då inser jag att vintern fram till idag har varit mycket lindrig, eftersom jag inte tidigare reflekterat över att jag inte äger några som helst skodon med skaft. Inte ens ett par gummistövlar har jag.

Ändå offrade jag mig på promenaden idag och gick genom det (givetvis) oplogade koloniområdet, så hundarna fick springa lösa i snön. Det var uppskattat. Särskilt av Carrey. Monster tycker förstås också om att rusa omkring i lössnö, men det han gillar allra bäst är de packade, hopplogade snödrivorna. Där slänger han sig omkull, pressar ner huvudet mellan snöklumparna, och framför allt kanar omkring på ryggen. Jag vet inte riktigt hur han bär sig åt för att förflytta sig på rygg i den hastigheten, men han gör det…

Nu ikväll har det frusit på, och så har ytterligare lite snö kommit ovanpå det frusna. Det är så nedrans halt så jag vågade inte gå med båda hundarna för kvällskissningen. Jag vågar knappt gå med en.

vem ror?

Postat i tankar & åsikter 3 kommentarer

”Vi sitter allihop i samma båt, och alla måste ro.” Kanske inte ordagrant, men ungefär så sa Fredrik Reinfeldt apropå finans- och konjunkturkrisen. Kanske var det inte ens han som sa det, det kan ha varit Anders Borg. Jag tappade nämligen koncentrationen eftersom jag omedelbart om att tänka på följande strofer, ur låten 1798+0 med Hoola Bandoola Band.

Dom säger, vi sitter i samma båt
både styrman och matros
Men hur jag än försöker och bär mej åt
så är det alltid jag som ror
så är det alltid jag som ror

Lyssna här: http://open.spotify.com/track/0C6cbVeOrdTVB3LjZ6flIB
Hela texten finns här: http://www.hoolabandoolaband.se/komment_17892.htm