lenas egna

Och då menar jag inte dagen igår, som var en födelsedag helt i min smak. Dvs ungefär som en vanlig dag, fast med tårta. Visserligen bestod tårtan i det här fallet av varsin bakelse, men det var den bästa Budapest jag ätit på mycket länge. Lite otippat är det därmed ICA Maxi som nu leder mitt Budapest-test i Kalmar. Fast jag har nog rätt många ställen kvar att testa.

Nej, det var dagen idag som blev av det sämre slaget. Jag vaknade med huvudvärk som inte kändes ett dugg bättre efter ett par koppar kaffe, och eftersom det bara fanns två magnecyl i huset ville jag inte chansa med det utan tog till de tyngre drogerna med en gång. Och det finns ju en anledning till att jag oftast försöker undvika min migränmedicin så länge som möjligt, för sen skulle jag bara ”ligga och blunda” lite, medan tabletten gjorde sitt jobb.

Klockan var halv tre när jag slog upp ögonen igen, yr och förvirrad och visste inte riktigt om det var dag eller natt, tom i magen och med grav koffein- och nikotinbrist. Hundarna hade inte varit ute sedan före sex någon gång, men jag var tvungen att sätta på kaffe och hälla i mig först. Det verkade dock inte gå någon nöd på dogsen, de låg i hallen och sov och inte ens när jag började röra på mig blev det någon vidare fart på dem. Det ösregnade ute, vilket nog var en bidragande orsak, de blir alltid slöare av regnväder.

Jag tyckte i alla fall att de var värda en rejäl promenad vid det laget, men funderade över hur jag skulle göra. Om jag tog båda samtidigt misstänkte jag att jag i mitt fortfarande lite yra och avtrubbade tillstånd nog skulle ge upp efter en ganska kort sträcka, men om jag tog dem en i taget och gick långt, skulle ju hund nr 2 få vänta extremt länge. Så lösningen blev att jag först tog u Monster på en kort rastningsrunda, sedan bytte till Carrey och gick en lång runda, och så bytte jag till Monster igen som också fick en lång runda. Alltsammans i ösregn.

Ja, sen var ju den dan över. Jag hatar den sortens dagar som bokstavligt talat bara försvinner till ingen nytta alls.