lenas egna

Antalet hemlösa, förvirrade och deprimerade getingar på balkongen har äntligen minskat spåpass så att det inte känns obehagligt att ha balkongdörren öppen. Nu går det att andas igen.

Jag klagar inte gärna på värmen. Jag tycker att när man hör till de som klagar på kylan från september till maj, så ska man bara vara tacksam, ju varmare desto mer. Klagar man är det stor risk att det slår om och blir sån där skitsommar med 12 plusgrader och regn istället.

Nädå. Jag gillar läget med värmebölja. Idag håller sig temperaturen under 25 grader och det är dessutom ganska mulet, så man skulle ju kunna tro att det var lite svalare, men istället har luftfuktigheten skjutit i höjden och lägg därtill att jag inte kunde ha balkongdörren öppen på hela förmiddagen, och det blev ganska… svettigt. Svårt att andas faktiskt. Promenaden som igår blev lång i betydligt högre temperatur och gassande sol, blev idag betydligt kortare, ingen av oss orkade mer. Så länge vi var ute erkände Mella visserligen ingen trötthet utan skuttade på som vanligt, men när hon kom in var hon minst lika slut som Dizzy.

Nu har vi bestämt – jag och tjejerna – att vi vill åka och bada ikväll. Frågan är vart, antalet ställen där man är tillåten att ha med hund är minimalt. Och lägger man därtill kravet att man vill kunna bada själv också utan att bryta benen, så minskar antalet till ungefär noll.