lenas egna

Den är faktiskt här nu, den där våren. Trots att det är flera minusgrader varje natt, och inte så jättevarmt på dagarna heller, så kan man nästan se hur snön smälter. Det finns en massa vårtecken jag skulle kunna fotografera, men tror ni att jag gjort det? Nope. Inte än så länge i alla fall. Det börjar röra på sig litegrann på Dagens Vårtecken, och jag ska försöka bidra jag också imorgon.

Vi var en sväng till IKEA idag. Jag tror nästan att vi slog en sorts rekord i hur lite det kostade att gå ut därifrån… 119 pistoler bara. Egentligen skulle det inte kostat någonting, för A skulle bara in och kolla måtten på olika skåpdörrar, men klädrullar behövde vi kom jag på när vi passerade den korgen, och när vi gick genom köksavdelningen kom A ihåg att vi pratat länge om att vi behövde en ny pepparkvarn, och sen kom vi till sängkläderna och där fanns det påslakanset för 19 (nitton!) kronor. Och det kan åtminstone inte jag bara lämna.

Imorgon ska A jobba igen, efter att ha varit hemma för vård av förkylning i två dagar. Bra, så kanske jag kan få lite mer gjort. Ännu mer än idag, för jag har faktiskt betat av en del på mina listor. Och ändå hunnit med två(!) träningspass med Månsen.

Jag har mycket att göra den närmaste tiden. Väldigt väldigt många att-göra-saker. Vad är då bättre än att skriva en lista?

Jag skrev en lista. Den blev  rätt lång. Flera av punkterna på listan var att göra andra listor. Och åtminstone en av dessa listor kommer att innehålla ytterligare en lista. Hur listigt som helst. Jag funderade på att använda mig av mindmappingteknik istället, men jag har inget så stort papper.

Hussen i huset är förkyld, och det är jag också. Hussen snorar och snörvlar och hostar och nyser, och pratar med en ynklig och väldigt nästäppt röst. Ingen kan missta sig på att han verkligen är jätteförkyld. Och det är klart att det är synd om honom. Jag däremot har ont i halsen, högt tryck i bihålorna, stel i musklerna och antagligen en gnutta feber att döma av orkeslösheten. Men det varken hörs eller syns på mig, jag är inte det minsta nästäppt eller snorig eller hes. Så mig är det inte särskilt synd om.

Visst är det lite orättvist, jag kan väl också få vara förkyld så det hörs? Eller ännu hellre helt icke-förkyld.