lenas egna

får man se bra ut också, kanske?

Postat i tankar & åsikter 4 kommentarer

Efter Tvååker bestämde jag mig, nu är det verkligen dags för nya glasögon. Åtminstone behövdes högre styrka, eventuellt behövde jag kanske mer än bara läsglasögon också. En tid för synundersökning bokades till nästa vecka, men idag fick jag en återbudstid som jag snabbt nappade på.

Den unga, kvinnliga optikern gjorde sitt jobb och hon konstaterade, precis som optikern som undersökte mig när jag skaffade läsglasen för några år sedan, att det lilla brytningsfel jag har är inget att bry sig om, det räcker med läsglasögon. Bra, tänkte jag, det lär ju bli bra mycket billigare så. Sedan sa hon något jag inte tänkte så mycket på vad hon menade med just då: ”Det är ju onödigt att slipa upp ett par glas för det”. Jag svarade: ”Då kan jag välja vilka bågar jag vill då?” (Jag tänkte på att A som har progressiva glas inte kan välja för smal båge.) Optikern såg lite undrande ut och jag vet inte riktigt vad hon svarade.

Hon följde mig ut i butiken och pekade på en liten ställning med glasögon i plastpåsar. Samma typ som brukar finnas på bensinmackar. 39 kronor styck. Fula som bara den. ”Du kan välja där. Styrka 2.”

Jag blev så förvånad och förvirrad att jag blev stum. Sen klämde jag fram att jag nog faktiskt ville ha nåt roligare… Då kom det, repliken som fick mig att förstå att jag inte var värd att ödsla tid på: ”Ja, jag tar betalt för synundersökningen nu då, så får du göra hur du vill sen. Vanliga läsglasögon kan du ju köpa var som helst, om du hittar nåt du vill ha på ICA t ex. Bara kom ihåg styrka 2.” Jag betalade snällt, men tänkte att vill du inte sälja, så ska du fanimej inte få sälja heller. Men kastade en förstulen blick på designerbågarna på vägen ut.

Senare passerade jag Life-butiken, och såg att det fanns ett hyggligt sortiment med läsglasögon där. Och köpte ett par rätt snygga för 300 spänn. Men jag kan inte släppa det här. Vad var det som gjorde att jag blev så avsnoppad? Varför tyckte inte människan att jag var värd ett par snygga och välsittande glasögon? Tänk om jag på riktigt hade velat ha ett par designerbågar för flera tusen (det ville jag inte, men minst tusen hade jag varit beredd att betala)?

Det bästa sättet att spara är väl att inte köpa alls, och på det viset lever väl Specsavers upp till namnet.

    4 kommentarer till “får man se bra ut också, kanske?”

    1. Sandra skriver:

      Öh? Undrar om hon hade nån aning om att hon förväntades sälja så mycket och så dyrt som möjligt?

    2. Agnetha skriver:

      Och mig försöker de ständigt lura på dyrare grejer än jag behöver…:o
      Hehe, den tjejen var nog semestervikarie utan chans till fast anställning. ;)

    3. Carin skriver:

      jaha, det hände. Jag skulle nog ta kontakt med butiksansvarig om jag var du… vilken oförskämd och osmidig person.