många pippar

Sandra var liten och satt i vagnen när vi en kall vinterdag passerade FaluÃ¥n. Det var ett stycke öppet vatten just där och mängder med änder hade samlats. Sandra utbrast: ”Titta mamma! MÃ¥nga pippar!”

Nå. Snön kom som utlovat, men oväder skulle jag väl inte kalla det precis. Kallt blev det däremot, och det är en faslig trafik vid fågelbordet. Jag är nu uppe i 15 arter, och mest för min egen skull följer nu en uppräkning. Jag är faktiskt lite stolt över att jag känt igen så pass många av dem på egen hand.

Talgoxe, blåmes, gulsparv, domherre, gråsparv, stenknäck, kaja, skata och koltrast kunde jag utan vidare. Entita kunde jag också, men förstod inte varför jag kunde just den, så jag fick lov att kolla. Nötväcka, tofsmes, bergfink och snösiska fick jag klura på lite. Idag dök också grönfinken upp, och det var kul eftersom den tydligen minskat mycket.

Men jag skulle vilja ha fler domherrar. Har bara sett två stycken vid ett par enstaka tillfällen. Undrar vad som behövs för att locka fram dem?