hem & familj » lenas egna

barnbarn – och deras baciller

Apr 192012

Det är fint med barnbarn. Verkligen jättemysigt. Ända tills man drabbas av deras dagisbaciller. Mormödrar tål inte dagisbaciller särskilt bra. Inte alls faktiskt.

Världens finaste Sam och två ljus.

Bästa presenterna. Sandlåda och grävskopa.

Vi gjorde en snabbresa till ”andra sidan”, och hann med både födelsedags- och påskfirande på ett par dagar. Intensivt och emellanåt ganska närgånget umgänge med en snorig men väldigt pigg, busig och oftast glad Sam. Hemåt igen redan tidigt på påskdagens morgon, eftersom en Blocketannons gett napp. När den affären var lastad och klar hade vi frigjort en del utrymme i uthusen och ägnade några timmar åt att flytta runt på saker. Nu har jag fått min trädgårdsbod. Där bara mina trädgårdssaker ska vara.

Sen var vi rätt trötta efter resa och bärande och släpande, så vi bestämde oss för hämtpizza och tog sedan kväll ganska tidigt. På annandagen väckte Anders mig redan strax efter 6 och tyckte det var dags att komma ut och jobba… Tja, efter några koppar kaffe så var jag redo, och vi flyttade och bar lite till. Ett par gamla – mycket gamla – virkeshögar förpassades till vedhögen istället. Sen fick vi hjälp med en tall.

Det var meningen att vi skulle få hjälp med att beskära fruktträd.

Det fick vi inte. Vi fällde en tall istället.

Goda grannen kom med både fullutrustad skoghuggare och en stor maskin. Tallen la sig precis där det var tänkt, utan att nudda elledningen, utan att spreta ut en enda gren på vägen och utan att ens röra vårt staket. Goda grannar är bra. Motprestationen blev att hyvla lite lärk.

Vi blev stående en stund efter tallfällningen och pratade. Ganska snart började jag frysa, inte så märkligt eftersom det var kallt och jag tidigare jobbat mig varm, så jag gick in. Gjorde en kopp kaffe och kände att jag hade lite ont i halsen. Typ tio minuter senare var jag… sjuk. Muskel- och ledvärk, frös så jag skakade, ont i halsen och snuvig.

Och sen dess har det inte hänt mycket här. Jag blev sängliggande i tre-fyran dagar, det är jag visserligen inte nu, men frisk är jag inte. Långt ifrån. Anders blev också förkyld, men han är uppenbarligen av segare virke än jag, för han har jobbat som vanligt. Ibland har han kommit hem lite tidigare och sagt att han nog har feber, gått och lagt sig men sen varit igång nästa dag igen. Igår när jag fick ett återfall och blev sämre igen sa han att ”det brukar ju vara karlar som är ynkligast”. Kort tankepaus, sedan: ”Fasen, jag är nog en kärring!”

sakta men säkert

hem & familj 3 kommentarer »

Feb 282012

Sakta men säkert börjar jag återfå lite energi och känna mig som folk igen. den där UVI:n var inget man skojade bort precis… jag var nog sjukare än jag ville tro, för jösses vad det tog på krafterna! Även om själva symptomen försvann med antibiotikan (fast de kom tillbaka en sväng två dagar efter avslutad kur), så har jag inte känt mig pigg förrän nu.

Sakta (egentligen väldigt snabbt) men säkert har våren slagit till. Under ett par dagar med sol, blåst och många plusgrader gick det från minst tre decimeter snö till enbart små fläckar i skuggiga lägen och blommande snödroppar i soliga diton. Idag är det helt ljuvligt ute, efter ett par kalla dagar och regn och nollgradigt i morse är det nu strålande sol, hela 12 plusgrader och vind som är alldeles ljummen. Helst skulle jag bara sitta på min lilla förstukvist med en kopp kaffe hela dagen. Eller åtminstone så länge solen skiner där. Men det finns ju en del måsten….

Mycket sakta och ganska osäkert börjar jag komma ifatt med allt som kommit efter. Jag är alldeles för okoncentrerad för att det ska bli effektivt, jag hoppar hit och dit och gör lite på det ena och sen lite på det andra för att sen upptäcka att jag inte alls gör det jag borde utan sitter och ritar på mitt blivande kök istället. Samtidigt tar jag på mig fler uppgifter, blir mer stressad över det jag ligger efter med och ännu mer okoncentrerad. Inte så smart. Men. Snödropparna blommar som sagt, tulpanerna och de andra lökarna jag satte i höstas börjar sticka upp, i fönstret gror det i mina miniväxthus. Sånt blir man ju glad av, oavsett mängden ogjorda saker.

Även om den här vårvintertiden är härlig, så längtar jag intensivt efter vår ”på riktigt”. När vi kan börja med huset. Och så hoppas jag att hussen är inne på min linje att inhägna hela trädgården så snart det bara går. Visserligen har vi hundgården, men den är ju avsedd mer för förvaring av hundarna när man inte är hemma, eller inte kan ha uppsikt över dem. Men jag vill ju att hundarna ska kunna vara med när man är ute och grejar, eller när man börjar kunna sitta ute lite om kvällarna. Att de också ska kunna njuta av vår stora tomt, utan att man ska behöva vara rädd för att de går ut på vägen eller drar iväg, eller att de kanske anser att deras revir sträcker sig längre än tomtgränsen och surar till på förbipasserande hundar. Rejäla betongstolpar finns redan runt större delen av tomten, gunnebonät sitter uppe på ena sidan och mer ligger i uthuset. Längs vägen blir det nog ett spjälstaket, men det räknar jag med att kunna sätta upp själv med lite inledande hjälp från hussen och snickarn i huset. Så nog verkar väl det vara ett projekt jag kan få med honom på?

många pippar

hem & familj 4 kommentarer »

Feb 032012

Sandra var liten och satt i vagnen när vi en kall vinterdag passerade Faluån. Det var ett stycke öppet vatten just där och mängder med änder hade samlats. Sandra utbrast: ”Titta mamma! Många pippar!”

Nå. Snön kom som utlovat, men oväder skulle jag väl inte kalla det precis. Kallt blev det däremot, och det är en faslig trafik vid fågelbordet. Jag är nu uppe i 15 arter, och mest för min egen skull följer nu en uppräkning. Jag är faktiskt lite stolt över att jag känt igen så pass många av dem på egen hand.

Talgoxe, blåmes, gulsparv, domherre, gråsparv, stenknäck, kaja, skata och koltrast kunde jag utan vidare. Entita kunde jag också, men förstod inte varför jag kunde just den, så jag fick lov att kolla. Nötväcka, tofsmes, bergfink och snösiska fick jag klura på lite. Idag dök också grönfinken upp, och det var kul eftersom den tydligen minskat mycket.

Men jag skulle vilja ha fler domherrar. Har bara sett två stycken vid ett par enstaka tillfällen. Undrar vad som behövs för att locka fram dem?

bring it on

hem & familj 3 kommentarer »

Feb 022012

Det har varit ett väldigt surr om det annalkande snöovädret i några dagar nu. Vi är i allra högsta grad beredda. Den redan tidigt i höstas beställda snöslungan (det var nästan det första Anders gjorde när vi köpt huset) är nu hämtad och prov- och övningskörd. Provkörd av Anders, övningskörd av mig. Jag körde en cirkel på gräset i den decimeterdjupa snön vi haft sedan en vecka tillbaka, nu vet jag att jag kommer att klara av maskinen om det skulle behövas. Anders provkörde fram och tillbaka och hit och dit, den redan (av mig) skottade gången och några nya gångar. Och noggrant framför garaget och brevlådan. Och lite till. Sedan åkte han och köpte en dunk bensin till, och så provkörde han en sväng till.

Nu väntar vi bara på att det där snöovädret (som är av en typ som kallas snökanon) ska sätta igång. Än så länge är det vindstilla, kallt och solsken. Visserligen brukar snöoväder som kommer från Östersjön vara idiotsäkra att förutspå, men det skulle inte förvåna mig om det uteblir nu baraföratt.

Som alla(?) vet så gillar jag verkligen inte vinter. Men som en motsägelse gillar jag oväder av alla slag. Eller har en fascination för, kanske är bättre uttryckt. Och på något märkligt vis, så är vintern när den väl kom, faktiskt på något sätt lite mysig i år. bara den inte varar för länge, jag längtar hysteriskt efter våren också. Men det är ju fint med snön på träden och buskarna, och det är mysigt med fågelbordet utanför fönstret (jag har räknat in 13 arter totalt). Men jag vill samtidigt att snön ska smälta så jag kan börja spana efter krokusarna och de andra lökarna jag planterat.

Nu singlar det förresten ner några enstaka snöflingor. Well, bring it on!

Testing

hem & familj Kommentering avstängd

Okt 192011

Jag har äntligen fått min nya mobil. En Samsung Galaxy S II. Än så länge uppfyller den alla förväntningar.

För övrigt är det bråda dagar, vi kämpar med att göra iordning lägenheten till försäljning. Vi hade en vild förhoppning om att få den klar den här veckan, men det kommer nog tyvärr inte att hålla. Allting tar ju längre tid än man tror.

Det här var bara ett testinlägg, så det blir inte längre än så här. Men kanske kan det bli lite mer bloggat nu när det t o m går lätt att göra från mobilen. Det finns liksom inte mycket att skylla på då…

Förutsatt att inlägget blir ok alltså.

antingen eller

hem & familj 3 kommentarer »

Jul 122011

Det finns ganska många områden där jag bara har två lägen: antingen – eller. Av eller på. Min huslighet t ex. I perioder är jag fullständigt av, gör bara minsta möjliga av hushållsysslor och knappt det. Har absolut ingen inspiration för matlagning, kommer inte på några rätter, och fixar definitivt inte att handla för mer än en dag i taget. Att göra något utöver vad som krävs för att vi inte ska svälta finns inte på kartan. Om jag skulle bli sugen på något kaffebröd t ex, så köper jag. Bakning drar ju med sig en massa disk och är inte alls värt besväret. Tycker jag då.

Men så svänger det. Jag drar igång långkok, jag experimenterar fram nya rätter, jag bakar, syltar och saftar. Jag klarar utan vidare att planera så att jag kan handla för flera dagar i taget. Jag är på.

Nyss ramlade jag in i på-läget. Det började med de där körsbären som fanns på Skyttelund. Hur mycket som helst, kom och plocka! annonserade Ullis ut på FB. Efter att jag skjutit på det i

Körsbär. Mijoners triljoner.

flera dagar av olika anledningar kom jag iväg igår. Plockade bortåt fyra kg i ett nafs, det finns verkligen hur mycket som helst! Sedan ägnade jag några timmar åt urkärning… En synnerligen kladdig och sölig och enahanda syssla, men jag gav inte upp utan fortsatte ända tills vartenda bär var urkärnat. Sammanlagt 3,5 liter sylt blev resultatet. Men inte nog med det. Jag gjorde ett test med vinäger också, hallonvinäger är ju himla gott, så varför inte körsbärsvinäger? Fortfarande bär kvar så jag experimenterade (hittade inget bra recept) ihop en körsbärskaka. Och så blev det 16 stora muffins. De allra sista bären petade jag ner i en petflaska (haha) och fyllde på med vodka. Lite sockerlag om någon vecka och jag har egengjord körsbärslikör!

På-läget håller i sig. Idag tänkte jag baka bullar till Sam. Han tycker om bullar, och bullbak är sånt som mormödrar gör. Jag hade handlat det jag behövde för baket redan innan förra resan dit, men fick inte tid med det. (Jag köpte istället en stor påse bullar, men Sam missförstod syftet, bar iväg påsen och släppte den på golvet och ställde sig sen och stampade på den!). Som tur var hann jag inte börja göra degen innan jag insåg att jag nog hade tänkt lite galet när jag handlade. Meningen var att bullarna skulle fyllas med nötmassa, men jag hade köpt Nutella!? Jag är ganska osäker på hur det skulle funka som bullfyllning, så jag gjorde ett gäng muffinsar till.

Bullbaket är fortfarande inte inställt. Jag har ju köpt jäst redan, det vore ju synd att behöva slänga den. Jag ska bara komplettera med den där nötmassan. Och ägg, mjöl, mjölk och socker, för det har jag gjort slut på nu.

självplågeri

hem & familj 4 kommentarer »

Jun 282010

I förmiddags blev det en stund av självplågeri. Prova och köpa baddräkt. När jag inför kvällens äventyr sms:at att badkläder lämpligen kan medtagas, kom jag på att jag inga har. För flera år sedan ärvde jag en tvådelad i boxershortsmodell av Sandra, den ville hon i vintras låna tillbaka, men efter en granskning av skicket i resårerna dömde jag ut den som otjänlig. Och eftersom vädret är som det är, och eftersom jag faktiskt gillar att bada, kunde en ny vara på sin plats. En hel baddräkt hade jag redan i förväg bestämt mig för. Inga boxershorts i världen täcker in det jag gärna döljer.

Eftersom Lindex är den enda klädaffär nära ICA Maxi, och eftersom jag ändå skulle till Maxi, fick det bli Lindex. Valet av modell gick rekordsnabbt, det fanns nämligen bara en enda. Att sedan snabbt prova ut rätt storlek, en storlek jag kan dra på mig utan att smörja in kroppen med vaselin, men ändå inte så stor att den inte trycker till och jämnar ut de mindre fasta delarna av hullet, är en svettig nära-döden-upplevelse.

Ikväll ska vi alltså ut på äventyr. Äventyret är mitt påhitt, och eftersom de tre övriga deltagarna frivilligt och utan att ifrågasätta det minsta avstår från en eller ett par VM-matcher, så vill det till att kvällen blir lyckad. Men först nu en tur till IKEA. Ibland har man tur, det är rea på just precis den TV-möbeln som vi spanat in (och varit överens om, bara en sån sak!), samtidigt som en större hög pengar ramlat in på kontot.

imorron

hem & familj Kommentering avstängd

Jun 182010

Imorgon (som egentligen är idag) ska jag

tvätta
dammsuga
tömma diskmaskinen
sortera och redigera fler bilder
få ut dessa bilder samt mer utställningsresultat*
långpromenera alt cykelmotionera (beroende på temperaturen) 3 hundar
helst få undan en del tvätt också
se till att jag har ett stort, adresserat och för en tjock bunt papper frankerat kuvert
packa för tre dagars utevistelse i troligen varierande väderlek
också packa för åtminstone ett lite tjusigare ombyte
duscha (note-to-self: åtminstone dammsugning och hundmotionerande bör vara avklarat innan)
sticka klart koftan som det är så lite kvar på och som jag skulle vilja ha i helgen, men det kommer jag nog inte att hinna och förresten räcker nog inte garnet
klippa ut det stooora reportaget från utställningen i Östran
maila S på Ölands BHK, jag har ingen riktig kläm på om jag ska jobba på deras utställning eller inte
ringa vår kassör
åka till klubben och kopiera resultatlistor samt sätta upp tidningsklippet på anslagstavlan om ingen annan gjort det
plocka upp Inger på klubben och köra till Jönköping

Extra spännande läsning idag (inatt). Men va fasen, eftersom det aldrig tycks bli nåt bloggande här, och jag ändå skulle skriva en todo-lista, så gjorde jag två flugor på smällen. Med anledning av 1) tvättiden kl 06.00, 2) listans längd och 3) tiden för avfärd mot Jönköping 16.00 så borde jag nog gå och lägga mig nu. Men jag satte på 5 koppar kaffe när klockan var 23.15 och har bara kommit till kopp nr 2 än, så det kommer nog inte att ske än på en stund. Kanske skulle jag ta kopp nr 3 och sticka några varv?

* Resultaten från lördagen (och en del bilder) finns här.

jag veeeet…

hem & familj, hundar 4 kommentarer »

Jun 072010

Nån gång inom en snar framtid ska jag nog börja blogga igen. När utställningen är över nästa vecka t ex. Då kommer jag nog att få tid över att tänka andra tankar än de som rör utställningsadministration igen.

Idag fyller jag år. Något som jag faktiskt på fullt allvar hade glömt bort. Jag tänkte på det häromdan, men sen föll det bort igen. Ja, jag har ju huvvet fullt med annat, som sagt. När A väckte mig imorse, och han sa något som inte var den vanliga frasen han brukar väcka mig med, så förstod jag först inte alls vad han sa. Han upprepade ”hardenäran”. Då hörde jag visserligen, men fattade inte. Faktiskt inte förrän han talade om för mig att jag fyller år idag, gick det in. Sedan åkte han och jobbade, och jag fortsatte med utställningsjobbet vid datorn. Så började det trilla in gratulationer på FB, och jag fick tänka till igen innan jag fattade. FB är bra på just att påminna om när ens vänner fyller år så man kan gratulera (och man får också ovanligt många gratulationer på det viset), men det borde faktiskt påminna om att man själv fyller år också.

Födelsedagen tillbringar jag med (förutom ett avbrott nyss när A kom hem med blommor, tårta och ett presentkort på Stadium, nya skor stod högst på önskelistan) just det: utställningsadministration. Just nu har jag bara några små saker till som måste fixas just idag, sedan blir det sådana roligheter som kloklippning och dammsugning. Efter två (eller är det rent av tre?) dagars dammsugningspaus, handlar det inte längre om dammråttor och hundhårshögar, vi vadar i hundhår upp till knäna. Pojkarna fäller inte nu, det är Dizzy som står för 99%. Nog för att två aussiepojkar kan släppa ifrån sig hår, men det är ingenting mot vad en aussiefröken kan göra… Ikväll är det kurs, och lagom till dess ska visst regnet börja här också. Mycket ihållande och rikligt är det utlovat.

Jaja. Grattis på mig då. Vi hörs en annan dag. Efter utställningen.

hemma

hem & familj, hundar 7 kommentarer »

Apr 132010

Jag är hemma igen. Jag medförde Dizzy i bagaget, istället för Carrey som inte avslutat sina äventyr än. Efter att ha hämtat ut Monsterhunden på pensionatet där han härjat under veckan (där jag för övrigt fick höra att ”det är så trevligt när man får hit väluppfostrade hundar”… Que? Monster? Väluppfostrad? Okeeej….) och syskonen fått hälsa på varandra en stund åkte vi raka spåret hem. Hussen åkte utrikes på jobb samma dag som jag åkte till Sandra, så det var med både förvåning och lättnad jag konstaterade att det fanns både bröd som inte möglat och mjölk som inte surnat, plus andra förnödenheter så jag kunde bara svimma omkull i soffanbäst jag ville. Vilket jag gjorde med besked. Hela kvällen. En snabb kvällsprommis (där jag kunde konstater att det minsann märktes att den där ”väluppfostrade” fått springa lös i den gigantiska rasthagen hela veckan och helt glömt bort hur man lämpligen uppför sig i koppel), och så direkt till sängs. Ensam hemma kan man faktiskt ta datorn med sig i sängen…

Eftersom veckan som gått egentligen inte går att beskriva, så tror jag att jag skiter i det. Ni får några bilder på underverket Sam istället. På den första är han väl ca 5 minuter gammal, på de andra är han 4 dagar fyllda.

Äldre inlägg