lenas egna

Jodå, tackar som frågar. Så vidare värst mycket har inte gjorts än, det handlar mest om planeringsdiskussioner. Och mer och mer fasta former i planeringen börjar det bli. Därmed inte sagt att något är skrivet i sten, det kommer nog att ändras en del med tiden. Däremot är tillbyggnaden knappast planerad alls än, alltså det som blir helt nytt. Den ska rymma en hall (”vardags”-entren blir här), ett badrum, en tvättstuga (med hundbad!), ett pannrum (eller vad man säger nu för tiden, där man har värmepump och sånt) och ett kök.

Kök finns ju, men det är ganska litet och ligger mitt i huset med dörrar åt alla håll. Ska det finnas en möjlighet att använda det, så måste åtminstone två dörrar stängas igen (vilket blir opraktiskt), och det skulle ändå bli ganska omöjligt att få det någorlunda vettigt. Vi vill ju behålla vedspisen och ta fram den igenmurade bakugnen och det funkar helt enkelt inte att både göra det och hitta plats för moderna nödvändigheter och vettig arbetsyta. Ett alternativ hade varit att offra det stora skafferiet och slå ihop det med köket, men det vill jag inte, och det skulle bli en mörk och fönsterlös lösning. Ett annat alternativ att ta bort väggen till det angränsande rummet åt andra hållet, men där är den fina rörspisen, så… neej. Men att låta tillbyggnaden gå utanför det befintliga köket och rymma en ny köksdel som övergår den gamla kan bli en bra lösning. Så kan moderniteterna samlas där och man slipper placera kyl, frys och induktionshäll bredvid vedspis och bakugn. Och det gamla köket kan få behålla alla dörrar och fortsätta vara navet i huset.

På övervåningen har vi gjort en del. Hela nyårshelgen ägnade vi åt att riva väggar och golv och få ut den oändliga mängd sågspån som låg som isolering under golvet. Dvs det var väl Anders som gjorde det allra mesta av ovanstående, min del bestod mest i sortering av virke. Bära, sortera, bära igen, stapla. Sorterat i sånt som kan återanvändas som virke, sånt som duger som ved, och sånt som gick i containern. Det blev mycket av var sort. Väldigt mycket. Övervåningen blev hur som helst helt urblåst, med mellanväggarna borttagna och bjälklaget blottat. Framför allt blev det rent runt skorstenarna, och vi beställde hit en sotare för inspektion.

Resultatet av den inspektionen var ju inte direkt upplyftande, men ungefär vad vi väntat. Båda skorstenarna behöver muras om ovan tak och förses med insatsrör. Kakelugnen (den rektangulära som ska behållas) läcker som ett såll åt alla möjliga håll och måste sättas om, men det behöver man göra vart 25:e-30:e år ändå enligt sotaren, så det var väl inte så konstigt. Rörspisens skick var ungefär detsamma, och en sådan kan man inte reparera på samma sätt. Åtgärden blir istället att laga den kosmetiskt utvändigt, och så förse den med en braskasset. En kompromiss, men den får duga.

Ungefär där är vi nu. Vi väntar väl mest på lite varmare tider, taket ska läggas om och jag antar att det är det första som bör göras. Och årstiden för det känns väl inte helt rätt nu. Anders har lagt en hel del tid på att få garaget i ordning. Dvs det som var ett garage. Han har målat tak och väggar och slipat golvet och sedan försett den med en massa maskiner och det är numera ett snickeri. Vi hade ett jättestort garage, men det återstår i alla fall en carport…

Både Anders och jag har tidigare bott i hus. Både Anders och jag har sagt att ”nej, vi är inga husmänniskor, vi är alldeles för bekväma för det”. För det är ju himla bekvämt att bo i bostadsrätt. Och vi har trivts alldeles utmärkt med att göra det. Samtidigt finns det ju vissa sidor av husboende som man saknar, men man kan ju inte få allt här i livet, eller hur?

Periodvis har vi tittat lite efter sommarstugor, och tänkt att det kanske är ett sätt att kombinera det bästa ur två världar. Men inte hittat något som känts rätt. Faktiskt inte ens i närheten, inte i prisklasser som är rimliga. Medan man tittar efter sommarstugor trillar andra hus också förbi, och vi har sagt att om Huset med stort H, ni vet det där som man bara känner är rätt, skulle dyka upp, då kan vi tänka om. Men då skulle det vara rätt på alla möjliga vis, och vi trodde väl inte riktigt att det huset fanns.

Men så fär ett par veckor sen så dök det upp. Huset med stort H. Nog för att vi hade föreställt oss att det förmodligen skulle vara ett äldre hus med renoveringsbehov när och om det fanns, men ett renoveringsbehov så till den milda grad som det verkligen var hade vi kanske inte räknat med. Men det spelar ingen roll, det var Huset!

Åldern är okänd, på objektsbeskrivningen stod det byggår 1909, men det är ett standardår man använder när huset är äldre än så och ingen uppgift finns. Efter byggnadssätt och material gissar Anders på 1800-talets första hälft. Och det är i stort sett orört sedan dess…

Den emaljerade järnspisen är i stort sett den enda ”moderniteten” i huset. Några utbytta fönster och den fula dörren i glasverandan också.

Under korkmattan ligger golvbrädor som är upp till 14 tum breda! Det är eldningsförbud i alla eldstäder (vedspisen i köket, 2 kakelugnar och en rörspis), men det verkar som om det främst är skorstenarna som är dåliga.

Tja, det lär ju inte räcka att sätta upp nya tapeter precis…

Men det är här vi ska bo tills vidare. Nybyggd gäststuga på 32 (eller var det 38?) kompakta kvadratmeter och sovloft.

Dessutom tillkommer 3 500 kvm tomt, nybyggt garage på över 100 kvm, tre uthus i varierande skick och storlek. Och så läget…. det var det avgörande för mig. Inga grannar precis intill, men inte ödemark för det. Stora ekar, tallar och björkar runtom. På andra sidan vägen öppen åkermark, sedan skog. Väg utan särskilt mycket trafik, men med buss. Max 5 (har inte mätt) km till Rockneby, där det finns affär och sånt. 2,2 mil eller 13 minuter till Kalmar. Jag får ingen havs- eller ens sjöutsikt. Men man kan ju inte få allt hör i världen, eller hur?

Mer bilder kommer. Typ imorgon eller så. Bilderna i det här inlägget är knyckta från Svensk Fastighetsförmedling.