Jag har haft (och har) mycket att göra, många saker som står i kö och som det är rätt bråttom med. Och litegrann beror det på det att jag inte bloggar, jag får liksom lite dåligt samvete för att jag tar mig tid för det när jag inte hunnit annat… Lite fånigt, men ändå. Den senaste veckan har jag brottats med ett bildspel, en såpass simpel grej som egentligen inte skulle behöva så mycket tid, men det bara tvärvägrade att fungera i Firefox. Men bara när det var inbäddat i Wordpress, vilket det skulle vara. Hur jag än letade så hittade jag aldrig felet. Om jag bara hade varit lite mindre envis så hade jag gett upp efter första genomletningen, men inte då, jag fortsätter och fortsätter precis som om jag skulle kunna tjata mig till att det ska fungera. Men till slut fick även jag ge mig. Satte ihop ett script på egen hand, visserligen lite enklare men ändå fungerande. Det tog en och en halv dag, och då var det ändå en hel del jag inte kunde innan utan fick läsa mig fram till efterhand (javascript är inte min specialitet precis). Undrar om jag har lärt mig nåt av det här till nästa gång, när något inte fungerar och jag bara tjurigt envist fortsätter i samma spår?

Nåja. Nästa på schemat är att få ut bilder (och resultat) från våran inoff, det är synnerligen hög tid för det. Jag hade tänkt göra det idag, men nu ska vi visst åka till Göteborg… Det visste jag visserligen innan, men inte att det skulle ske idag på dagen. Fram till igår så velades det mellan ikväll och tidigt imorgon bitti. Jag kanske tar datorn med mig och grejar med det i bilen, så länge som batteriet räcker. Väl framme tänker jag bara vara mormor, sådeså.

Det är väl bäst att jag packar lite nu, antar jag… Anders kan komma hem och tycka att vi ska åka precis på direkten, när som helst mellan nu och 2-3 timmar.

PS. Bildspelet ifråga finns på tbhk.se om ni undrar.

Well. Men så var det ju det där med naturligt beteende också. §4 i djurskyddslagen säger: ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.” Vi lyckades ju t ex (och det var inte särskilt svårt alls) att vänja kor vid att stå inomhus året om, men eftersom det är mer naturligt för kor att gå ute och beta så fick det bli så. Vi vande ju också hönsen vid att stå fyra och fyra i trånga burar, men det var inte så naturligt det heller… Jag antar att det inte är så naturligt för ormar att leva sitt liv i en glaslåda, det enda naturliga de hittills haft kanske var den där levande musen som damp ner från ovan då och då, när ormen fick utöva lite äkta reptilskap en stund?

Nå. Nu har jag personligen inga problem med om ormar skulle tvingas äta redan döda möss, eller ens malda, torkade och pelleterade sådana (eller varför inte vanligt slaktavfall som vi ändå inte tycks kunna använda på något enda vis utan att det väcker protester och folkstormar så snart en kvällstidning under sommartorkan rapporterar om det?). Jag har ärligt talat inte några problem med kor som vistas inomhus året om heller, inte om det är i moderna lösdriftsstallar (en åsikt man knappt törs yppa, men å andra sidan är väl den debatten död sedan många år). Men var är konsekvensen? Varför är det viktigare att kor får leva så naturligt som möjligt, än att ormar får det? Och ärligt talat, är det inte naturligt för möss att bli tillfångatagna och uppätna?

För att Jordbruksverket skall kunna uppfattas som en liten smula mer konsekventa, skulle det kanske vara dags att se över de rara katternas sätt att hantera sina bytesdjur. Går det inte att vänja katterna att äta enbart död föda? Eller åtminstone ge tusan i att leka med sina halvdöda bytesdjur, som kanske inte ens äts upp sedan? Det är synd om de små mössen ju.

Sanningen är väl den, att naturen är grym. Åtminstone med människans sätt att se. Och det är väl det enda rätta sättet, eller hur?

Det tog exakt 8 minuter från att jag stoppade pengar i parkeringsautomaten tills jag åter satte mig i bilen efter läkarbesöket. Frågan är vad jag skulle dit om över huvud taget, jag kunde ju lika gärna ha pratat i telefon med doktorn. För någon form av undersökning var tydligen inte nödvändigt, han lyssnade på mig och skrev sedan ut två recept och så var det klart.

————————–

Det är omtalade åskvädret som skulle passera inatt, har passerat. I stort sett obemärkt. 10 minuters strilregn var var som bidde av det. Någon åska hörde jag aldrig, trots att molnen såg rätt lovande ut innan.

Vad har hänt sen sist? Allt möjligt faktiskt.

Samma kväll som jag bloggade senast (länge sen alltså) var vi till Äleklinta och grillade i solnedgången. Något jag försöker genomföra varje år, i år blev det i sällskap av Ullis och Håkan. Jag tyckte det blev en riktigt riktigt bra kväll, och att döma av kommentarerna från sällskapet så tyckte övriga det också. Trots att de missade en eller annan VM-match. Och min nya baddräkt blev invigd.

Kvällen efter var vi till Öland igen, den här gången för att genomföra uppdraget att inhandla en begagnad barnvagn. Vi passade på att äta i Borgholm, men på grund av hunger orkade vi inte välja ställe med särskilt stor omsorg, så vi hamnade på en av stadens mer tveksamma uteserveringar. Inte så att vi blev dåliga, men gott kan man väl kanske inte kalla det…

Så har vi varit i Eskilstuna, aussiespecial och övernattning i campingstuga som Nadia ordnat med. 6 vuxna (Nadia och Mattias, Sandra och Andreas och så Anders och jag), två bebisar och 6 hundar i en stuga. Och vilken stuga! Det var då rakt inte vad man förväntar sig av en campingstuga, särskilt inte läget… Hade vi vetat i förväg hur bra det var hade vi nog bokat en eller ett par nätter extra för en minisemester där. Skog på två sidor, fantastisk utstikt över Mälaren från uteplatsen och själva campingen ”bakom ryggen”, med en bit skog emellan. Baddräkten blev använd igen. Utställningen gick helt ok. Monster blev 4 i bhkl, men däremot fick Carrey klara sig utan hp i veteranklass. A-L Munkvall som dömde gjorde det bra, jag är inte helt överens om allt, men det är så det är i den här sporten. Det finns utrymme för en del eget tyckande, och framför allt lägger var och en olika mycket vikt vid olika detaljer.

Nu i helgen var vi hos Sandra och Andreas i Mölndal. Jag jobbade på Tvååkersutställningen fred-lörd, men vi hann också med att umgås en hel del. Framför allt fick jag en rejäl barnbarnsdos. Dessutom var Sandra och jag in till stan på torsdag em, av skäl som jag inte riktigt minns fick jag köra deras bil med manuell växellåda, och min ovana vid det i kombination med min ovana vid storstadstrafik i rusningstid och mitt obefintliga lokalsinne och Sandras något bristande köranvisningar gjorde att vi hamnade fel. Dubbelt upp. Och jag fick kärringstopp på Göta Älvs-bron (heter den väl?). Men annars gick det bra. Och så hann vi med ett hund- och människobad på lördagskvällen vid Sisjön också, så baddräkten blev använd igen. Nu har den nästan gjort skäl för sitt pris.

Hemma igen har vi gjort… ingenting. Eller åtminstone så lite som möjligt. Temperaturen håller sig stadigt på dryga 30 grader, och eftersom jag INTE tänker klaga på värmen så gäller det att anpassa sig. Dvs göra så lite som möjligt, så sakta som möjligt. Just nu är det mulet, det skulle visst passera en liten åskfront inatt, och efter det skulle vi få lite svalare väder. Bara runt 27 grader eller så. Brrr!

Sandra och jag pratade innan vi åkte hem i söndags om när vi skulle ses härnäst. Jag tycker att det blir alldeles för lång tid att vänta till bröllopet sista helgen i augusti, så eventuellt skulle de komma hit ett par dagar i slutet på juli. Men när vi kom hem kollade Anders KFF:s spelschema, och det är bortamatch i Gbg 1/8 så den helgen åker vi tydligen dit ändå….:)

Nu funderar jag på om jag kanske skulle tömma kameran och se vad den kan tänkas innehålla, det var länge sen jag gjorde det… Men jag börjar sitta fasligt obekvämt där jag sitter på balkongen med datorn i knät. Kanske senare. Istället ska jag gå och göra ytterligare en flaska bubbelvatten. Och sen göra ingenting en stund igen.

Eftersom Lindex är den enda klädaffär nära ICA Maxi, och eftersom jag ändå skulle till Maxi, fick det bli Lindex. Valet av modell gick rekordsnabbt, det fanns nämligen bara en enda. Att sedan snabbt prova ut rätt storlek, en storlek jag kan dra på mig utan att smörja in kroppen med vaselin, men ändå inte så stor att den inte trycker till och jämnar ut de mindre fasta delarna av hullet, är en svettig nära-döden-upplevelse.

Ikväll ska vi alltså ut på äventyr. Äventyret är mitt påhitt, och eftersom de tre övriga deltagarna frivilligt och utan att ifrågasätta det minsta avstår från en eller ett par VM-matcher, så vill det till att kvällen blir lyckad. Men först nu en tur till IKEA. Ibland har man tur, det är rea på just precis den TV-möbeln som vi spanat in (och varit överens om, bara en sån sak!), samtidigt som en större hög pengar ramlat in på kontot.

• tvätta
• dammsuga
• tömma diskmaskinen
• sortera och redigera fler bilder
• få ut dessa bilder samt mer utställningsresultat*
• långpromenera alt cykelmotionera (beroende på temperaturen) 3 hundar
• helst få undan en del tvätt också
• se till att jag har ett stort, adresserat och för en tjock bunt papper frankerat kuvert
• packa för tre dagars utevistelse i troligen varierande väderlek
• också packa för åtminstone ett lite tjusigare ombyte
• duscha (note-to-self: åtminstone dammsugning och hundmotionerande bör vara avklarat innan)
• sticka klart koftan som det är så lite kvar på och som jag skulle vilja ha i helgen, men det kommer jag nog inte att hinna och förresten räcker nog inte garnet
• klippa ut det stooora reportaget från utställningen i Östran
• maila S på Ölands BHK, jag har ingen riktig kläm på om jag ska jobba på deras utställning eller inte
• ringa vår kassör
• åka till klubben och kopiera resultatlistor samt sätta upp tidningsklippet på anslagstavlan om ingen annan gjort det
• plocka upp Inger på klubben och köra till Jönköping

Extra spännande läsning idag (inatt). Men va fasen, eftersom det aldrig tycks bli nåt bloggande här, och jag ändå skulle skriva en todo-lista, så gjorde jag två flugor på smällen. Med anledning av 1) tvättiden kl 06.00, 2) listans längd och 3) tiden för avfärd mot Jönköping 16.00 så borde jag nog gå och lägga mig nu. Men jag satte på 5 koppar kaffe när klockan var 23.15 och har bara kommit till kopp nr 2 än, så det kommer nog inte att ske än på en stund. Kanske skulle jag ta kopp nr 3 och sticka några varv?

* Resultaten från lördagen (och en del bilder) finns här.

Idag fyller jag år. Något som jag faktiskt på fullt allvar hade glömt bort. Jag tänkte på det häromdan, men sen föll det bort igen. Ja, jag har ju huvvet fullt med annat, som sagt. När A väckte mig imorse, och han sa något som inte var den vanliga frasen han brukar väcka mig med, så förstod jag först inte alls vad han sa. Han upprepade ”hardenäran”. Då hörde jag visserligen, men fattade inte. Faktiskt inte förrän han talade om för mig att jag fyller år idag, gick det in. Sedan åkte han och jobbade, och jag fortsatte med utställningsjobbet vid datorn. Så började det trilla in gratulationer på FB, och jag fick tänka till igen innan jag fattade. FB är bra på just att påminna om när ens vänner fyller år så man kan gratulera (och man får också ovanligt många gratulationer på det viset), men det borde faktiskt påminna om att man själv fyller år också.

Födelsedagen tillbringar jag med (förutom ett avbrott nyss när A kom hem med blommor, tårta och ett presentkort på Stadium, nya skor stod högst på önskelistan) just det: utställningsadministration. Just nu har jag bara några små saker till som måste fixas just idag, sedan blir det sådana roligheter som kloklippning och dammsugning. Efter två (eller är det rent av tre?) dagars dammsugningspaus, handlar det inte längre om dammråttor och hundhårshögar, vi vadar i hundhår upp till knäna. Pojkarna fäller inte nu, det är Dizzy som står för 99%. Nog för att två aussiepojkar kan släppa ifrån sig hår, men det är ingenting mot vad en aussiefröken kan göra… Ikväll är det kurs, och lagom till dess ska visst regnet börja här också. Mycket ihållande och rikligt är det utlovat.

Jaja. Grattis på mig då. Vi hörs en annan dag. Efter utställningen.

Igår påstod jag att jag skulle skriva ”sen”. Visserligen är det ett ganska tänjbart uttryck, fast jag menade egentligen någon gång under kvällen. Men så inföll en sån där extrem och akut trötthet i tevesoffan… två gånger dessutom. Först somnade jag, sen vaknade jag och gick ut med hundarna, sen tänkte jag börja skriva men skulle bara kolla nåt mer på teve och somnade igen. Bra jobbat.

Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om… Sist skrev jag om kursstart, och kursen har förstås fortsatt. Jag tränar relativt flitigt med monsterhunden mellan kurstillfällena också, men just nu tycker jag inte att det går framåt något vidare alls. Somliga saker går nog framåt, medan andra går bakåt. Så tränar jag Dizzy också. Först var det mest som aktivering, men så tyckte jag att hon gick så jädra bra (bortsett från att hon låter jäkligt illa både mellan och under momenten), så då fick jag för mig att anmäla henne till träningstävling. Well. Jag kan ju säga att det kändes rätt bra att kunna säga att det inte är min hund. Det var inte bara det att hon lät illa (ännu värre), det var nästan inget moment som funkade heller… Mycket lämpligt hade vi klubbens båda SM-förare som ”domare”. Det hade ju varit roligare att få visa upp en Dizzy när hon är som bäst, än den här monstersystern. Å andra sidan har man ingen nytta av expertisen om man inte visar upp problemen man har.

Tja, annars då….? Det har varit mycket att göra ett tag nu, det är åtminstone känslan jag haft. Dagarna har varit fulltecknade utan dötid, men om någon frågar mig om vad jag haft att göra mer exakt så får jag inte ihop mycket som låter något… Konstigt.

Men att ha tre hundar istället för två tar tid bara det. Det blir dubbla promenader hela tiden, jag fixar helt enkelt inte alla tre samtidigt. En kväll gjorde jag en chansning och tog alla tre från bilen och in, och bestämde raskt att det gör jag inte om. Jag har inte en chans i världen att klara dem om de samtidigt går igång på något. Inte nog med att de tillsammans givetvis är starkare än vad jag är, tendensen att gå igång på något (en annan hund, en katt, en igelkott eller vad som helst) adderas inte med varje hund, den multipliceras hos varje hund med totala antalet hundar och adderas därefter. Samtidigt ökar skärpa, olydnad och ovilja att lyssna på mig med kvadraten på antalet hundar gånger π. Jag ska göra en formel för detta så ni lättare förstår.

Men den matematiska beräkningen så här långt gav mig huvudvärk. Dags för mera kaffe och sedan få igång den här dagen. Har mycket att göra ju.

I så fall kanske jag skriver nåt. Sen. Nu blire mat. Stekt aborre.

I övrigt fick jag höra att vi gjort stora framsteg, själv tycker jag att det framför allt gäller hans tidigare eviga gapande och flängande och okoncentration, som inte längre ens känns som ett problem. I själva momenten är det (inte alls överraskande) främst jag som måste tänka på vad jag gör, och hur, när, och varför jag gör det jag gör. Och vad jag borde göra istället. Eller inte borde göra alls. En del av alla felaktigheter är jag inte medveten om, men en del vet jag mycket väl att jag gör och skulle kunna slå mig själv i huvudet varje gång jag gör det, men gör ändå om det. Suck. Enligt Peter är det nog inte Monster som brister i följsamhet (i alla fall inte så mycket som jag tyckt), det är jag som är för otydlig och då hittar han på egna grejer istället. Suck igen. Men det är ju roligt att han faktiskt tror på min hund och hans kapacitet, och dessutom inte verkar tycka att jag är ett helt hopplöst och obildbart fall.

Det finns ju andra i gruppen som är mer bildbara. Somliga har inte bara kommit till tävlingsstart, utan även lyckats såpass att det bjöds på uppflyttningstårta igår… Men en dag ska jag minsann bjuda på tårta också! Sådeså!

Dizzy fick följa med till klubben igår. Jag hade en tanke om att hon skulle kunna få göra lite också, men innan vi var klara med den avslutande platsliggningen var det nästan mörkt och jag frös så knäskålarna hoppade så det blev bara bilen för henne hela kvällen. Gissa om det var en frustrerad fröken när vi kom hem. Inte nog med att hon minsann fattat vad det var som var på gång när jag skar träningsgodis och packade apportbock innan vi åkte, hon fick ju dessutom nästan svälta ihjäl eftersom kvällsmaten blev tre timmar sen… Hade jag bett henne stå på händer i köket när jag hällt upp maten hade hon antagligen gjort det.

Platsliggningen förresten. Den är jag nöjdast med av allt. Den är inte alls någon tiopoängare, det förkommer både lite gnäll i början och därefter allmänt snusande och sedan snopptvätt, men att Monster utan vidare ligger sina tre minuter utan att förflytta sig ett dugg, det tycker jag är helt fantastiskt med tanke på hurdan han är. För tillfället är jag nöjd med det, korrigering av detaljerna tänker jag inte ge mig på än på ett tag. Det kanske går över av sig självt? Konstigare saker har ju hänt när det gäller den hunden.

Vädret är lika strålande idag som igår, och det känns inte alls motigt att jag lovat Dizzy ett ordentligt pass idag. Båda två ska faktiskt få det senare. Och på söndag har vi spårträning, då ska Dizzy också få jobba.