sicken helg
Pratade just med Kå i telefon. Vi konstaterade båda två att det där med att det är skönt med långhelger så man får bli utvilad är bullshit.
Min helg har varit extremt fullproppad och intensiv. Två utställningar där jag varken ställt ut eller jobbat men väl träffat en massa folk och hundar, hela två fotosessioner där jag själv(!) var modell ena gången och hundarna den andra, fika i slottsmiljö, hundpromenader, leriga hundar, vin, agilityträning (bara tittat på), valpvisit, bilåkande hit och dit och tillbaka igen, god mat både här och där, prat och prat och ännu mera prat. Mest hundprat. Enbart hundprat om man frågar Anders. Och sol! Regn först, men sen massor av sol, ansiktsfärgen är numera vackert rödrosa.
Monster, som inledde helgen som bara ett Monster kan, med att skälla ut hela utställningen i Smålandsstenar och skämma ut sig själv och sin matte, fick en massa miljöträning och nyttaiga erfarenheter under helgen, och bit för bit blev han duktigare. På utsällningen på Tjolöholm som avslutade vår helgresa igår nöjde han sig med att skälla en liten stund i början, och uppförde sig sedan fint. Visst, han drar och slänger sig i kopplet, men han är tyst! Och på hemresan när vi stannade och åt, låg han bunden vid ett träd intill vårt bord, både tyst och stilla och tålmodigt väntande. Det finns nog hopp om att det ska bli folk av den hunden också!
Men våra vardagsrutiner här hemma är rubbade, och behöver nog ett par dagar för att komma i ordning igen. Tidigare har båda hundarna utan vidare accepterat att ingenting alls händer när jag sitter och jobbar. Nu verkar Monster tycka att det ska vara aktivitet mest hela tiden. Han lyckades lura i mig att han var förfärligt kissnödig genom att vanka fram och tillbaka i hallen och pipa, och titta uppfordrande på kopplet. Eftersom han varit minst sagt dålig på att säga till när han behöver gå ut, så var jag förstår snabb att göra som han ville. Men det var inte så särskilt akut med den kissnödigheten…. Vi hade gått en bra bit innan han klämde ur sig några symboliska droppar.
Hursomhelst, så verkar iaf Monster ha hittat någon sorts lugn. Och insett att man faktiskt kan vara lugn nån gång emellanåt även om det är aktivitet runtomkring. Nu gäller det för mig att rida på den vågen och ta tillvara på varje tillfälle att träna vidare på denna nya färdighet. Jag ska försöka hinna med att äta en glass på Larmtorget idag t ex. Träning av hund som innebär glassintag för matte, det kan bara inte vara annat än bra träning, eller hur?
