Både Anders och jag har tidigare bott i hus. Både Anders och jag har sagt att ”nej, vi är inga husmänniskor, vi är alldeles för bekväma för det”. För det är ju himla bekvämt att bo i bostadsrätt. Och vi har trivts alldeles utmärkt med att göra det. Samtidigt finns det ju vissa sidor av husboende som man saknar, men man kan ju inte få allt här i livet, eller hur?
Periodvis har vi tittat lite efter sommarstugor, och tänkt att det kanske är ett sätt att kombinera det bästa ur två världar. Men inte hittat något som känts rätt. Faktiskt inte ens i närheten, inte i prisklasser som är rimliga. Medan man tittar efter sommarstugor trillar andra hus också förbi, och vi har sagt att om Huset med stort H, ni vet det där som man bara känner är rätt, skulle dyka upp, då kan vi tänka om. Men då skulle det vara rätt på alla möjliga vis, och vi trodde väl inte riktigt att det huset fanns.
Men så fär ett par veckor sen så dök det upp. Huset med stort H. Nog för att vi hade föreställt oss att det förmodligen skulle vara ett äldre hus med renoveringsbehov när och om det fanns, men ett renoveringsbehov så till den milda grad som det verkligen var hade vi kanske inte räknat med. Men det spelar ingen roll, det var Huset!
Åldern är okänd, på objektsbeskrivningen stod det byggår 1909, men det är ett standardår man använder när huset är äldre än så och ingen uppgift finns. Efter byggnadssätt och material gissar Anders på 1800-talets första hälft. Och det är i stort sett orört sedan dess…
Den emaljerade järnspisen är i stort sett den enda ”moderniteten” i huset. Några utbytta fönster och den fula dörren i glasverandan också.
Under korkmattan ligger golvbrädor som är upp till 14 tum breda! Det är eldningsförbud i alla eldstäder (vedspisen i köket, 2 kakelugnar och en rörspis), men det verkar som om det främst är skorstenarna som är dåliga.
Tja, det lär ju inte räcka att sätta upp nya tapeter precis…
Men det är här vi ska bo tills vidare. Nybyggd gäststuga på 32 (eller var det 38?) kompakta kvadratmeter och sovloft.
Dessutom tillkommer 3 500 kvm tomt, nybyggt garage på över 100 kvm, tre uthus i varierande skick och storlek. Och så läget…. det var det avgörande för mig. Inga grannar precis intill, men inte ödemark för det. Stora ekar, tallar och björkar runtom. På andra sidan vägen öppen åkermark, sedan skog. Väg utan särskilt mycket trafik, men med buss. Max 5 (har inte mätt) km till Rockneby, där det finns affär och sånt. 2,2 mil eller 13 minuter till Kalmar. Jag får ingen havs- eller ens sjöutsikt. Men man kan ju inte få allt hör i världen, eller hur?
Mer bilder kommer. Typ imorgon eller så. Bilderna i det här inlägget är knyckta från Svensk Fastighetsförmedling.
Nämen hörni, det hör projektet ”bloggomgörning in public” blev väl inte ens halvlyckat va? Jag har inte haft tid att göra något med någon som helst kontinuitet, och att göra om och samtidigt dokumentera tar en jädra tid (även om det som sagt skulle vara en nyttig lektion för mig). Och när intresset för det hela dessutom verkar vara på sin höjd svalt, så lägger jag ner det. (Nä, ja änte bitter!) Nån sorts omgörning, eller iordninggörning måste det förstås bli, som bloggen ser ut nu kan inte ens en mor (dvs jag) älska den.
Det som avgjorde det hela är att jag – vi, Anders och jag – nu hals över huvud gett oss in i ett annat projekt, ett som kommer att ta en väldig massa tid flera år framöver. Och det finns väl vissa förhoppningar både hos mig och andra att jag kommer att förmedla vissa delar av detta projekt här.
För att ytterligare öka läsbarheten har jag bara gjort ett par småsaker: satt fontstorlekar på rubrikerna och lagt till luft. Fontstorleken för allting är initialt satt till 100% i reset.css. 100% innebär den storlek som besökaren har inställd i sin webbläsare (jag har för mig att det är 14px om man inte ändrat något). Det gör att jag kan ställa in fontstorleken för olika element proportionellt till dessa 100%, med enheten em. Det finns flera goda skäl (ja, jag vet, det är på engelska men jag orkar inte förklara. Bara tro på mig om du inte orkar läsa…) att göra på det viset. Och så satte jag lite padding under rubrikerna och lite margin över och under article-elementet (det är ju det som omger varje enskilt inlägg). That’s it.
Och nu börjar det roliga: att göra design och lägga till funktionalitet. En del väljer att göra design först och funktion sen, andra tvärtom. Jag gör lite av varje. Först en del stajling, så jag får en känsla för vad jag vill åstadkomma i slutet, jag är nämligen inte så ordentlig som man ”ska” vara, och börjar att rita med papper och penna och sedan överför till en photoshop-bild som jag till slut översätter till kod. Jag tar det direkt från huvudet och testar mig ofta fram. Var och en blir salig på sin tro. Sedan lägger jag på funktioner, och på slutet blir det finputs av både det ena och det andra. När det blir mer avancerat blir nämligen funktion och design ganska ofta beroende av varandra.
Jag har lagt till en grid-mall, och genast ökade läsbarheten med flera snäpp. Efter ett visst velande bestämde jag mig för en flytande layout (dvs inga fasta mått), och det blev Fluid 960 Grid System jag valde. Det visade sig innehålla en hel del javascript-effekter också, som jag kanske använder senare men la åt sidan tills vidare. I tema-mappen gjorde jag en ny mapp med namnet css: /wp-content/themes/mitt-tema/css/ där jag la filerna jag behöver (grid.css, reset.css, ie.css och ie6.css).
style.css, import av grid-filerna:
Nu finns det färdiga grid-systemet att tillgå. Bara att använda de färdiga klasserna från grid-mallen i index.php. Jag började med att lägga en div med klassen ”container_12″ runt hela innehållet. Det innebär att ett rutnät med 12 kolumner jämnt fördelade över hela ytan beräknas av grid-mallen. Glöm inte att avsluta diven sist i body, men före funktionsanropet wp-footer().
Headern ska sträcka sig över alla 12 kolumnerna, så den fick klassen ”grid_12″. Omedelbart efter headern lägger jag en div med class=”clear”, för att garanterna att inget innehåll hoppar upp och lägger sig bredvid headern.
Jag valde att göra två kolumner tills vidare, den första består av innehållet jag gjort tidigare. Det innehållet omger jag med html5-elementet section (som är precis vad det låter som). Jag testar med att låta det få 3/4 av ytan så länge, alltså klassen ”grid_9″. Eftersom även nästa kolumn blir en section gav jag den ett id, ”main-area”.
Efter main-area, men fortfarande inom container, lägger jag ett select-element till, som får id ”sidebar-right” och klassen ”grid_3″ (dvs 1/4 av 12). Den får vara tom tills vidare. Direkt efter sidebar-right kommer en ny clear-div, och därefter HTML5-elementet footer, som också får vara tom så länge. Sidfoten ska också sträcka sig över hela sidbredden och får alltså klassen ”grid-12″.
Så var det då det här med att alla webbläsare inte klarar HTML5 lika bra. Alla känner helt enkelt inte till de nya elementen. Det löser man genom att initialt sätta stilregeln display:block på samtliga nya element, för att därefter kunna behandla dem som man behandlar vilken div som helst. Eftersom reset.css är den som läses först (och är till just för att sätta default-regler) skriver jag in det i den filen (jag utelämnade några av elementen som jag vet att jag inte kommer att använda.)
Exempelvis Firefox och Safari är sedan vänliga nog att ta hand om informationen utan att ifrågasätta, så icke IE. Om inte IE känner till ett element, så låtsas det inte om att det finns. Men det finns förstås sätt att överlista även IE, och vi får ta till lite javascript. Dags för en ny fil: html5.js, och för att få lite ordning och reda (eftersom jag kommer att ha många fler js-filer sedan) lägger jag den i en särskild js-mapp (/wp-content/themes/mitt-tema/html5.js). Kod att klistra in (jag hoppar över förklaringar här):
Done. Nu är alla webbläsare skapligt med på noterna.
Registrera en Widget Area (Sidebar)
En sak till har jag gjort: jag har registrerat en Widget Area, så att jag har någonstans att lägga widgets från admindelen i WP. En ny fil, functions.php som ska ligga direkt i tema-mappen behövs för det. Och här kommer koden:
Det är viktigt att det inte finns några blankrader först eller sist i filen! Nu är widget-arean registrerad och kommer att finnas i admindelen. Men för att någon widget ska visa sig sedan måste man lägga till lite kod i index.php:
Det här är alltså början till ett nytt tema. Helt utan tema kan inte WP köras, så jag har skapat ett nytt tema i dess allra enklaste form. I katalogen /wp_contents/themes/ har jag gjort en ny temakatalog som jag kallade ”mitt-tema” (kan heta vad som helst, men undvik mellanslag och håll dig till tecknen a-z, A-Z, 0-9, _ och – i namnet, det bör man för övrigt alltid göra med katalog- och filnamn som ska leva på webben för att undvika problem). I min temakatalog finns två filer, style.css och index.php, dessa två är nödvändiga för ett tema, men kommer så småningom att få sällskap med många fler.
style.css
Stilmallen innehåller i nuläget inga stilregler över huvud taget, endast den rad som definierar själva temat för WP-motorn.
/*
Theme Name: Mitt HTML5-tema
*/
Man kan lägga in mer information än bara tema-namnet om man vill, men ska man bara ha det för eget bruk räcker det så. Informationen skrivs som en kommentar, vilket i css görs mellan /* och */
index.php
Allt som skrivs mellan <?php och ?> är alltså php-kod, och består så här långt enbart av anrop till färdiga wp-funktioner. Exakt vad dessa gör kan man hitta i WordPress Codex (en sida som jag alltid har öppen som referensverk, det finns ingen möjlighet att lära sig allt utantill). De allra flesta finns under Template Tags, några får man använda sökfunktionen för att hitta.
Jag har gjort filen så enkel som möjligt och bara tagit med det allra nödvändigaste, så att själva inläggen ska synas och det ska gå att kommentera, men samtidigt använt de nya HTML5-elementen.
header Definierar inledningen av ett dokument eller en sektion, kan innehålla t ex navigation och rubriker
hgroup En grupp av h-taggar (<h1> till <h6>), där lägsta siffran är huvudrubrik och övriga underrubriker
article Enligt w3.org ska article egentligen användas för att definiera externt innehåll, men verkar i praktiken användas till just det som det låter som: en artikel eller en bloggpost
time Definierar datum och/eller tid (attributet pubdate talar om att det handlar om publiceringsdatum)
footer Definierar antingen en sidfot, eller foten på en sektion, t ex en article
Anm 1: Jag har skrivit in sidans namn i title-taggen. Det ska man inte göra, man ska använda sig av ett funktionsanrop istället (samma tema ska kunna användas till en annan wp-installation, eller du ska kunna byta namn på bloggen utan att behöva ändra i filerna). Men jag vill inte använda standardfunktionen utan istället skriva en egen funktion för att göra den mer sökmotorvänlig, så det får vara så länge. Om du vill anropa standardfunktionen ska title-taggen se ut så här:
<title><?php bloginfo('name'); ?></title>
Anm 2: Jag har avinstallerat alla plugins också, för att ingen sådan ska lägga sig i hur saker och ting uppför sig. Med ett undantag: en plugin som gör det möjligt att visa kod i inläggen.
HTML5 handlar alltså väldigt mycket om semantik. Och man har på ett sätt tagit till sig det som varit praxis bland webbutvecklare och gjort till standard. Det har varit väldigt vanligt under många år att man lagt t ex en headerbild, sidans rubrik och en navigation inom en div-tagg med id=”header”. Nu blir det ett eget element istället.
Nästa steg blir att lägga till såpass med stilregler att det blir lite mer läsvänligt. Det här är inte så kul.
Det jag tänkte skulle bli ett litet sidoprojekt växer redan under planerings- och researchstadiet. Jag hade inte tänkt vara så himla ambitiös från början, bara experimentera mig fram som jag brukar göra när jag lär mig nya saker, med den enda skillnaden att jag skulle göra det här istället för lokalt på min egen dator, och så skriva ner vad jag gör vartefter. Men det vore väl inte jag om jag skulle kunna hålla det på en sån enkel och lagom nivå, så jag har ägnat halva natten åt att läsa på ännu mer, samlat på mig länkar och försökt fatta beslut om exakt hur och i vilken ordning jag ska göra saker, och vilka eventuella hjälpmedel i form av färdiga mallar som ska användas. Och i mina tankar har det hela växt ut till ett ganska omfattande och ambitiöst projekt.
Först och främst har jag kollat närmare på vilka webbläsare som har bäst stöd för HTML5. Och jag hade fel igår när jag skrev att Safari skulle gå bra. Safari är inte lika uselt på den punkten som IE, men inte långt ifrån. I särklass bäst är Chrome, och det är oavsett operativsystem. Tvåa är Firefox, och en bit därefter kommer Opera. Vill du hänga med här så rekommenderar jag absolut att du installerar Chrome!
Så kom jag på att om alla inlägg jag gör om detta ska ha ett läsvärde efter att jag gjort nästa förändring, så måste jag hela tiden infoga skärmdumpar som visar förändringarna. Det betyder att man kommer att kunna se förändringarna i bilderna, även om man har en kass webbläsare, vilket i bästa fall kan motivera även den mest inbitne IE-användare att byta upp sig för att få del av allt nytt och roligt som händer på webben nu.
Innan avklädningen, med ett färdigt tema "Oenology".
När det gäller hjälpmedel och färdiga mallar har jag haft riktig beslutsångest. Självklart finns det färdiga WP-teman som tar tillvara alla de senaste finesserna i WP, och det finns även de som stöder HTML5. Men jag vill ju lära mig, och det gör jag bäst genom att skriva koden själv. Det är helt ok att använda färdiga mallar och teman, men vill man ändra något i dessa så måste man veta vad man gör. (Om man ser på frågorna på olika hjälpforum, så är det just där det blir galet. Man hittar ett snyggt tema, laddar hem det och vill sedan ändra något, men har inte på långa vägar de grundkunskaper som behövs för att greja med koden.) Det finns också en del helt avskalade startteman, som bara hämtar in en drös med WP-grejer, men helt och hållet (ibland nästan helt) saknar formattering, dvs css-regler. Teman som alltså fungerar som mall för att göra ett eget tema. Här finns t ex fem olika att välja på, det allra ”renaste” där är Starkers HTML5. Men jag bestämde mig till slut att inte ens använda ett sådant, utan koda allt själv från grunden (vilket inte hindrar att jag använder t ex Starkers som referens).
Helt konsekvent i undvikandet av mallar kommer jag inte att vara ändå. Jag har de senaste två-tre åren använt mig av 960.gs, ett färdigt ”rutnät” som css-mall för att göra layouten på webbsidor. Och det kommer jag att göra nu också (om jag inte istället väljer att testa Fluidgrid den här gången), att sitta och pilla med marginaler och kolumner och få det snyggt tar bara tid. Jag tycker alltså inte att det är fel att använda färdiga mallar, men jag tycker att om man gör det gäller två saker: antingen låter man bli att peta i mallen och tar den som den är (i det här fallet finns ingen anledning att peta), eller också kan man tillräckligt om det man petar i, oavsett om det är html, php, javascript eller css för att veta vad man gör.
Jamen dåså! Då är det dags att ”klä av” bloggen. Trial & error.
Att jobba med webb är lite stressande faktiskt. Att försöka hänga med i svängarna är inte helt lätt när utvecklingen går så rasande snabbt. De senaste sajterna jag gjort är, trots att de är nya, redan omoderna. Inte för att det kanske gör så mycket, det handlar ju inte om att de är byggda i frames och med animerade giffar som dekoration, de är inte omoderna på det viset. Men med modernare teknik hade jag kunnat göra mer, och de hade förhoppningsvis kunnat ge en bättre användarupplevelse.
Men jag har helt enkelt inte hunnit med. Medan jag har kämpat med att lära mig AJAX-tekniken skapligt, och dessutom stuckit emellan lite med att experimentera lite med Android-appar (och sånt här sker alltså mest ”vid sidan om”, på lediga stunder), har HTML5 raskt tågat in på webben. Visserligen lär det inte bli den fastslagna standarden förrän 2014, läste jag häromdagen, men används redan nu i stor utsträckning och stöds av flera av de stora webbläsarna. (Inte helt oväntat ligger t ex IE en hel del efter t ex Chrome, FF och Safari.)
Nu har jag de senaste dagarna läst på en del om HTML5, och känner att jag måste testa och experimentera för att lära mig. Normalt sett brukar jag göra sådant för mig själv på min egen dator, och brukar resultera i att jag sjunker in i det och försvinner för omvärlden under tiden, men igår fick jag en idé. Jag gör det här på min egen blogg istället, in public och live! Och så skriver jag om vad jag gör under tiden. Inte som en tutorial precis, eftersom jag lär mig själv under tiden, men det kanske kan hjälpa andra ändå om jag bemödar mig om att skriva på vanlig svenska utan alltför mycket fackuttryck. Det mesta jag läser för att lära mig är både på engelska och fackspråk, och är kanske obegripligt för de flesta. Förvänta er ingen nybörjarguide bara, det kommer att krävas förkunskaper både när det gäller HTML och CSS och förmodligen också lite grundläggande kännedom om WordPress.
Från och med nu kommer alltså bloggen (med ojämna mellanrum) att genomgå förändringar. Jag kommer att börja med att klä av den helt och hållet, och sedan steg för steg bygga upp ett nytt tema runt den, ett tema som förhoppningvis tar vara på alla (de flesta) möjligheterna med både det nya WP och HTML5.
Det kan bli kul (och det är för min del inte bara för nöjes skull, det är fortbildning) det här! Ett problem kan vara att jag inte har rätt sorts publik, i den mån jag över huvud taget har några läsare kvar efter mitt magra bloggande det senaste året så är kanske inte detta önskeläsningen… Men jag kan nog blogga om annat också emellanåt.
Efter Tvååker bestämde jag mig, nu är det verkligen dags för nya glasögon. Åtminstone behövdes högre styrka, eventuellt behövde jag kanske mer än bara läsglasögon också. En tid för synundersökning bokades till nästa vecka, men idag fick jag en återbudstid som jag snabbt nappade på.
Den unga, kvinnliga optikern gjorde sitt jobb och hon konstaterade, precis som optikern som undersökte mig när jag skaffade läsglasen för några år sedan, att det lilla brytningsfel jag har är inget att bry sig om, det räcker med läsglasögon. Bra, tänkte jag, det lär ju bli bra mycket billigare så. Sedan sa hon något jag inte tänkte så mycket på vad hon menade med just då: ”Det är ju onödigt att slipa upp ett par glas för det”. Jag svarade: ”Då kan jag välja vilka bågar jag vill då?” (Jag tänkte på att A som har progressiva glas inte kan välja för smal båge.) Optikern såg lite undrande ut och jag vet inte riktigt vad hon svarade.
Hon följde mig ut i butiken och pekade på en liten ställning med glasögon i plastpåsar. Samma typ som brukar finnas på bensinmackar. 39 kronor styck. Fula som bara den. ”Du kan välja där. Styrka 2.”
Jag blev så förvånad och förvirrad att jag blev stum. Sen klämde jag fram att jag nog faktiskt ville ha nåt roligare… Då kom det, repliken som fick mig att förstå att jag inte var värd att ödsla tid på: ”Ja, jag tar betalt för synundersökningen nu då, så får du göra hur du vill sen. Vanliga läsglasögon kan du ju köpa var som helst, om du hittar nåt du vill ha på ICA t ex. Bara kom ihåg styrka 2.” Jag betalade snällt, men tänkte att vill du inte sälja, så ska du fanimej inte få sälja heller. Men kastade en förstulen blick på designerbågarna på vägen ut.
Senare passerade jag Life-butiken, och såg att det fanns ett hyggligt sortiment med läsglasögon där. Och köpte ett par rätt snygga för 300 spänn. Men jag kan inte släppa det här. Vad var det som gjorde att jag blev så avsnoppad? Varför tyckte inte människan att jag var värd ett par snygga och välsittande glasögon? Tänk om jag på riktigt hade velat ha ett par designerbågar för flera tusen (det ville jag inte, men minst tusen hade jag varit beredd att betala)?
Det bästa sättet att spara är väl att inte köpa alls, och på det viset lever väl Specsavers upp till namnet.
Jag var på apoteket igår för att hämta ut en omgång ”kärringpiller”. När jag stod med min kölapp och förstrött granskade artiklarna på allergihyllan, kom två norska, vithåriga tanter i 75-årsåldern. De skulle ha øye-dropper. Jag pekade först på ett paket, men upptäckte att det fanns så många sorter att det nog var bättre att personalen hjälpte till. Medan de diskuterade med expediten funderade jag lite över det faktum att det är ganska ovanligt med norska turister här. Tyskar och danskar är det gott om, men inte mycket norrmän. Oviktiga tankar medan jag väntade på min tur.
Det måste ha varit ungefär en timme efter explosionen i Oslo. En timme innan massakern på Utøya började. Jag visste ingenting. Antagligen inte tanterna heller.
Hemma hörde jag först om bomben, och samtidigt om ”någon form av skottlossning utanför Oslo”. Alla, både polis och media var fullt upptagna med bomben, ett samband mellan de två händelserna verkade just då lite långsökt, och ingen anade att den där ”skottlossningen” i själva verket var en massaker som även i krig skulle räknas som krigsbrott.
Senare på kvällen, när hela bilden av omfattningen och sambandet mellan händelserna började sjunka in, tänkte jag på de norska tanterna igen. Två gamla norska tanter på semester i Sverige. Just då var just de min närmaste relation till Norge, och jag undrade över om de hade något barnbarn på ön…
Och i morse var plötsligt de 15-20 döda nästan 100. Hur ofattbart mardrömslikt måste det inte ha varit på den där ön? Här är en ögonvittnesskildring. Det kommer nog fler.
Det var ju Tvååkers-utställningen fredag-lördag i helgen som var. En trevlig tillställning som vanligt, inget anmärkningsvärt inträffade. Jag hade en lätt och fullt hanterbar, men envis huvudvärk från fredag kväll, men det är ju inte heller något anmärkningsvärt och eftersom den inte var av migränsorten knappast värd att nämna ens.
Det möjligtvis anmärkningsvärda började under hemresan. Huvudvärken satt där den satt (i ögonbrynet, och det vet jag ju vad det är) och irriterade. Jag var fullt kapabel att köra bil, men efter stoppet i Ljungby där jag vrålhungrig försökte äta en Sibyllakorv som bara gjorde mig illamående, var det väldigt skönt att ha en medpassagerare som tog över ratten och jag fick sitta bredvid och blunda istället. Sista biten hem började jag frysa, vilket egentligen inte var rimligt i rådande temperatur, och när jag väl var hemma vid halv-nio-tiden stupade jag omedelbart i säng med fullt utvecklad feberfrossa.
Jag sov i stort sett i ett enda sträck i 36 timmar… Gjorde ett par halvhjärtade försök att vakna till med hjälp av lite kaffe, men somnade direkt igen. Måndag morgon vaknade jag, fortfarande med tryckande bihålor men feberfri och utan värk.
36 timmar. Men så himla sjuk var jag ju inte? Konstigt. Och konstigt att vakna och fundera över om idag var idag eller om det var igår. Eller om imorgon är idag?
Men det där var igår. Idag är jag typ frisk. Och tror att jag vet att idag är idag.
Omgörning in public
Observera att den här sidan för tillfället genomgår operation "mot html5" - en total makeover som jag belsutade att göra inför öppen ridå, med diverse förklaringar till vad jag pysslar med.
Om ni undrade.
Fast förklaringarna har jag skippat nu. Intresset var svalt, och jag har inte tid.
Det här är alltså början till ett nytt tema. Helt utan tema kan inte WP köras, så jag har skapat ett nytt tema i dess allra enklaste form. I katalogen /wp_contents/themes/ har jag gjort en ny temakatalog som jag kallade ”mitt-tema” (kan heta vad som helst, men undvik mellanslag och håll dig till tecknen a-z, A-Z, 0-9, _ och – i namnet, det bör man för övrigt alltid göra med katalog- och filnamn som ska leva på webben för att undvika problem). I min temakatalog finns två filer, style.css och index.php, dessa två är nödvändiga för ett tema, men kommer så småningom att få sällskap med många fler.
