ett sånt där hundmöte… igen
Postat i hundar, tankar & åsikter 5 kommentarerJaha, så råkade jag ut för ett sånt där hundmöte igen. Ett sånt där som skulle kunnat sluta illa, bara för att det finns hundägare som inte tänker till över huvud taget.
Jag gick med båda mina pojkar på väg hemåt efter långpromenaden, när jag svänger runt ett hörn och möter en karl med barnvagn och en hund modell större i flexikoppel. Inget ont om flexikoppel i sig, rätt använt så är det helt ok, men att hänga handtaget på en krok på barnvagnen räknar jag inte som ”rätt använt”. Men det var väl för att han behövde en hand att köra vagnen med, och en att hålla i mobilen antar jag… Kan ni se synen framför er när hunden, som var en hane, upptäcker oss? När det tog stopp i linan var han väldigt mycket närmare oss än sin husse, kan jag ju säga. Hussen hade tagit spjärn, men rycket fick vagnen att vrida sig i sidled, och det kändes som rätt mycket tur att alla delar höll och att kopplet inte trillade av kroken.
Hunden verkade visserligen glad och snäll och mest leklysten, men särskilt Carrey blir ganska provocerad när någon kommer rusande sådär, och tillsammans har mina hundar en helt annan skärpa mot andra hundar än de har en och en, så de blev ganska upprörda. Hussen som absolut inte kan sluta prata i sin mobil, får först lägga i bromsen på barnvagnen så att han kan släppa den innan han kan ta loss koppelhandtaget från kroken. Och att sedan hala in hunden tar en stund med bara en hand…
Så småningom hade karln sin hund vid sidan, men tro inte att han försökte gå lite åt sidan på den ganska smala vägen, onej. Han stod kvar mitt på och fortsatte sitt samtal, och visst hade jag väl fått plats att passera tätt intill och hans hund var förmodligen jäääättesnäll, men vid det laget var mina hundar inte alls jättesnälla, så jag gick i dikeskanten.
Det hela gick ju bra, men kunde han gått illa. Och jag blir så less på alla hundägare (och i det här fallet även en förälder, den stackars ungen i vagnen hade ju också kunnat råka illa ut), som inte bara är tanklösa, utan helt ansvarslösa.