Jul 162010
 

Senaste nytt på djurskyddsfronten: Jordbruksverket vill inte att ormar ska matas med levande möss. Det är oförenligt med djurskyddslagen eftersom det innebär onödigt lidande för mössen. Och eftersom ”alla ormar som hålls i fångenskap kan vänjas vid att ta dött byte” finns det ingen anledning att inte avliva bytesdjuren humant före utfodring. Det innebär inte heller någon försämring för fodrets kvalitet eller näringsinnehåll. Allt enligt JV.

Well. Men så var det ju det där med naturligt beteende också. §4 i djurskyddslagen säger: ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.” Vi lyckades ju t ex (och det var inte särskilt svårt alls) att vänja kor vid att stå inomhus året om, men eftersom det är mer naturligt för kor att gå ute och beta så fick det bli så. Vi vande ju också hönsen vid att stå fyra och fyra i trånga burar, men det var inte så naturligt det heller… Jag antar att det inte är så naturligt för ormar att leva sitt liv i en glaslåda, det enda naturliga de hittills haft kanske var den där levande musen som damp ner från ovan då och då, när ormen fick utöva lite äkta reptilskap en stund?

Nå. Nu har jag personligen inga problem med om ormar skulle tvingas äta redan döda möss, eller ens malda, torkade och pelleterade sådana (eller varför inte vanligt slaktavfall som vi ändå inte tycks kunna använda på något enda vis utan att det väcker protester och folkstormar så snart en kvällstidning under sommartorkan rapporterar om det?). Jag har ärligt talat inte några problem med kor som vistas inomhus året om heller, inte om det är i moderna lösdriftsstallar (en åsikt man knappt törs yppa, men å andra sidan är väl den debatten död sedan många år). Men var är konsekvensen? Varför är det viktigare att kor får leva så naturligt som möjligt, än att ormar får det? Och ärligt talat, är det inte naturligt för möss att bli tillfångatagna och uppätna?

För att Jordbruksverket skall kunna uppfattas som en liten smula mer konsekventa, skulle det kanske vara dags att se över de rara katternas sätt att hantera sina bytesdjur. Går det inte att vänja katterna att äta enbart död föda? Eller åtminstone ge tusan i att leka med sina halvdöda bytesdjur, som kanske inte ens äts upp sedan? Det är synd om de små mössen ju.

Sanningen är väl den, att naturen är grym. Åtminstone med människans sätt att se. Och det är väl det enda rätta sättet, eller hur?