lenas egna

Monster fick ju som bekant tjänstgöra som monterhund en del i helgen. En syssla han är som klippt och skuren för. Att (nästan) obehindrat få hälsa på precis alla människor inom räckhåll, ju fler och ju närgågnare desto bättre. När ingen finns inom klappavstånd, när människorna kanske dristar sig till att titta på en annan ras i en annan monter i närheten, så hänger han över staketet och ropar ”kom hit, kom hit, klappa mig, här är jag!”. Och alldeles utan att hänga över ett staket och leka inkastare, så har han ju ett utseende man lägger märke till, så människorna kommer ju, och han får sin belöning i form av ännu mer klappar och uppmärksamhet.

Detta har förstås en baksida. Sedan förra MyDog har vi tränat stenhårt på att man inte får hälsa på människor vi möter på promenaderna. Endast i undantagsfall, och endast om man håller sig lugn och dessutom fått mattes tillåtelse. Träningen har varit framgångsrik, men det tog tid. Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Man får visst hälsa på alla man ser, för alla människor gillar det visst, och man får tala om på långt håll att ”hej, här kommer jag, kom och klappa!”. Enligt Monster. Att det är lönsamt att istället gå vid mattes sida och se upp på henne när man möter andra människor, att man brukar få godis då, det har han helt glömt bort. Eller förträngt.

Gammelhunden, han som nyss var så sjuk så sjuk, och som skulle få ta det väldigt lungt resten av veckan, fick gå lös en stund idag. Han fick efter viss tvekan följa mig till Konsum, egentligen ville jag inte binda honom utanför i kylan, men det var faktiskt över nollsträcket idag och jag visste exakt vad jag skulle ha och det är aldrig kö där så jag tänkte att det kan inte ta mer än ett par minuter och det kan inte vara så farligt. På hemvägen var kassen tung och Carrey dragig, så vid vattentornet släppte jag honom utan att tänka så noga på det. Han brukar lufsa på egen hand där, och det är lättare att hantera tung kasse utan dragig hund. Men den gamle, nyss så sjuke hunden som skulle ta det lugnt fick ett fullständigt tokfnatt och rusade iväg som en unghund, fick fatt i en pytteliten pinne som han jonglerade med och sprang varv efter varv i stora cirklar runt mig. Sen sprang han mot mig, tacklade mig med bredsidan så jag höll på att trilla, fick sen tag i kopplet jag bar på och började kampa så jag höll på att trilla igen, sen tog han ett par varv till.

Än är inte gubben gammal…