Varför göra saker i god tid, när man kan göra det i sista minuten? Jag hade gÃ¥tt och lagt mig, och börjat bläddra mellan tevekanalerna för att hitta nÃ¥got lämligt program att somna ifrÃ¥n, när en vag känsla av att jag glömt nÃ¥got viktigt gjorde sig pÃ¥mind… Växjö! Jag skulle ju anmäla till Växjö, och sista anmälningsdag är idag! Klockan var 23:52. Upp igen i raketfart, pÃ¥ med datorn och medan den surrade igÃ¥ng hann jag springa tillbaka till sovrummet och hämta morgonrocken och sÃ¥ leta rätt pÃ¥ medlemskortet. Men det var ju ganska lugnt. Redan 23:56 kunde jag trycka pÃ¥ “Godkänn”.

En annan grej, som liksom lÃ¥g i samma “komihÃ¥gpaket”, och som jag inte kan fixa till här och nu, var anmälan till MH. Och det skulle väl varit före helgen egentligen. Men jag vet att det fanns platser kvar i mitten pÃ¥ förra veckan, sÃ¥ med lite tur och en len telefonröst imorgon kanske jag kan fÃ¥ komma med ändÃ¥.

SÃ¥ himla typiskt mig.

Och vad var det för stackars greve som fått figurera i uttrycket i rubriken egentligen?