lenas egna

Precis som jag misstänkte, så glömde jag bort efit-uppdraget igår, redan efter fyra bilder. Det blev ju lite fjuttigt… Jag kanske skulle gå in för en efod-vecka i stället? Ett Foto Om Dagen i en vecka? Det är ju inte värre än vad somliga alltid gör.

Om jag inte glömt bort det, så skulle ni kanske ha fått se mitt hackande och mixande och fräsande och rörande som så småningom resulterade i en Chicken Vindaloo, en very hot* anrättning som som föll mycket väl ut. Jag blev väldigt nöjd själv, och middagsgästen Håkan påstod att det var det godaste han ätit på flera år? Det var ändå ett litet risktagande, för jag har aldrig lagat det så helt från grunden förut, ingen färdig ”cooking sauce” eller ens en curry paste att grunda med.

Ni skulle kanske också ha fått se när herrarna såg på fotboll (KFF spelade visst oavgjort mot Helsingborg), eller när vi åt, eller när A ganska omedelbart efter maten somnade som en liten gris i fåtöljen, eller när Håkan och jag gemensamt försökte åstadkomma en formel i Excel (det gick sådär… dvs inte alls), eller när jag sedan skjutsade hem Håkan, eller när jag gick ut med hundarna i regnet, eller rentav när jag själv därefter hällde upp det efterlängtade vinglaset (fasen vad man blir sugen på vin när man inte kan dricka!) som jag bara hann smaka på innan jag slocknade i soffan som gris nr två.

Smeten i långpannan förresten. Receptet hittade jag hos Raz och blev väldigt sugen på att prova. Jag hade rätt i mitt antagande att formen var för stor, men prova du också föralldel, jag tror absolut att recpetet är värt det, men en form av typen ”liten långpanna” är nog mycket lämpligare för att få rätt konsistens.

——————————————————————

* Receptet föreslog 12 chilifrukter. Det tyckte även en sån som jag var i vassaste laget, så jag köpte bara fyra. Och fegade sen och hade bara i tre. Visst blev det Very Hot ändå, men både Håkan och jag gillar ju Extra Very Very Hot och en Vindaloo ska verkligen vara det, så vi hällde på extra chili flakes när vi åt. Och nästa gång ska jag nog ha i åtminstone fem chilisar.

A är på julbord för andra gången. Jag är inte särskilt ledsen för det, guldläge att passa på att laga mat som bara jag gillar. Redan i måndags inhandlades en burk Sharwood’s Cooking Sauce, fast inte Korma som jag hade för mig att det var när jag provade den sist. Korma-burken var nämligen märkt ”mild” och då blir det ju inte som jag tänkt mig. Däremot Madras, märkt med ”hot”! (Och nu när jag smakat vet jag att det var den jag åt sist också.)

Tidigare idag tog jag fram det jag var övertygad om var en ensam kycklingfilé ur frysen, i upptinat tillstånd visade det sig att det var två stycken skinkschnitslar. Använder man verkligen gris i indisk mat? Jag gör det. Nu.

Nu är riset snart klart, Idol börjar om 5 minuter, perfekt timing. Det var bara drycken då, och i brist på vin får man dricka…. Julmust!