Jag tillhör också dom som tycker det är fullständigt idiotiskt att plocka upp hundbajs i en påse, knyta ihop den och sedan slänga påsen på marken. Men. Det finns tillfällen när jag faktiskt kan ha lite förståelse för att man gör så. Igår var jag väldigt nära själv.

För var går egentligen gränsen för hur långt man ska behöva bära den alltmer stinkande påsen? I det här fallet var det dessutom två påsar. Igår gick jag en runda som vi mätt upp till 3,5 km, därför kan jag ganska väl uppskatta att jag gick drygt två km(!) innan jag kunde slippa ifrån stinkpåsarna. Märk väl att jag gick längs vältrafikerade cykel/gångbanor, där många går med sina hundar. Efter dessa två km fanns en busshållplats, och där finns det alltid en papperskorg, hade inte busshållplatsen varit där hade jag fått gå nästan en km till.

På hela den här rundan finns det 3 hundlatriner, den första innan jag ens kommit ut från vår gård, så den hinner jag ju inte nyttja, den andra ca 500 meter bort, har jag tur så hinner jag använda den, och den tredje ca 500 innan jag kommer hem, från andra hållet. Plus två busshållplatser. Är inte det för himla dåligt, så säg?

Om man jämför med hur det är hos Sandra i Mölndal så är det riktigt uselt, där finns hundlatriner i vartenda gathörn och två-tre stycken däremellan.

“Plocka upp - en skitsak!” löd SKK:s kampanj. Jo visst. Det är en skitsak. Men att slänga bort det man plockat upp är ett halvt företag. Ã…tminstone i den här kommunen.