lenas egna

Jag hade en tvättid bokad till 06:00, och därför sagt åt A att jag ville bli väckt lite tidigare. Vanligtvis väcker han mig när han går vid sex, men då ville jag ju vara kaffedrucken och påklädd idag.

Nog blev jag väckt i tid allt. Kvart över fyra närmare bestämt. Av ett brak. Trots det plötsliga uppvaknandet identifierade jag genast ljudet, och tack vare att en prickig skugga samtidigt rundade sängen på väg mot köket visste jag också genast att den skyldige var en viss medelålders, röd, till synes väluppfostrad hund. Och jodå, där stod Carrey bland glasskärvor och tuggade på lufsan som legat i den fd glasformen som jag lämnat på spisen, allra längst upp mot väggen. Monsterhunden, som anlänt till köket före mig, stod hukande under köksbordet, också bland glasskärvor och antagligen inväntande ett lämpligt tillfälle att försöka sno åt sig lite av Carreys byte.

Det finns trevligare sätt att vakna pÃ¥, det gör det. Efter att ha kört ut hundarna frÃ¥n köket och sopat ihop (dammsugare kändes inte som en bra idé, det räckte med att grannarna redan fÃ¥tt utstÃ¥ bÃ¥de brak och mina vrÃ¥l) alla glasbitar la jag mig under filten pÃ¥ soffan en timme. Sen kaffe, kläder och plocka ihop tvätten. DÃ¥ kom jag pÃ¥ att tvättmedlet tog slut sist jag tvättade, sÃ¥ slut att jag faktiskt fick prioritera bort en del och inte ens fick färdigtvättat dÃ¥…

Nu är tvättiden ombokad till 18 istället. Och man får väl vara tacksam för att det alltid finns tvättider här, så att det var möjligt. Tvätt idag var nödvändigt, vi åker tidigt imorgon bitti.

Och så får jag väl skylla mig själv när det gäller Carreys tilltag. Det var verkligen mot bättre vetande jag lämnade formen framme. Han har visat tidigare vilken ögontjänare han är.