Det är jobbigt när man bara har en hand ledig (för att man t ex har kaffekoppen i den andra handen), och knäckemackan med rikligt med kladdigt pålägg (messmör) man äter på plötsligt spricker i fyra delar. Särskilt om tangentbordet befinner sig rakt under.
Det är jobbigt.
Nu har vi tagit kväll. Vi har faktiskt varit ganska produktiva idag och gjort en uppryckning med ungefär 100% procent. Vilket betyder att Andreas fortfarande har skrivit ungefär dubbelt så mycket som jag… Det gör han hela tiden, men det är inte så illa som det låter, vi har helt olika taktik. Medan han skriver ner ungefär allting han tänker vartefter han tänker det och filar på meningsbyggnad och plockar bort en massa efteråt, så skriver jag ingenting förrän jag har färdiga formuleringar. I slutänden har vi bidragit ungefär lika mycket ändå.
Jag ska ta mig till Maxi och handla nu, men jag ska försöka tänka igenom vad jag behöver så jag eventuellt kan klara mig hela veckan. En sak är klar: här ska ätas Väldigt Extremt Stark Mat. Vi är inte oense om mycket, Anders och jag,och han är absolut ingen mes när det gäller kryddning, men vi har helt klart olika gräns för vad som kan anses vara ätligt när det gäller hetta. Jag har närapå ingen gräns alls… Så nu ska jag passa på.
Och så var det mina planer för vad jag skulle hinna med om kvällarna då… Iväll ska jag ta ett par containervändor med allt förpackningsmaterial som ligger i hallen, uppdatera renoveringsbloggen och dammsuga. Sandras hundar har lämnat efter sig drivor med hår i alla hörn!
Inte visste jag att man blev så himla däst och liksom…. jäst, av en hög med nachos. Hur ska jag nu orka laga lasagne? Tur att hushållet består av en till, som jag redan lovat.
Jag är iaf nykter. Vinet är orört, jag hittade en flaska påskmust. Det passade bra det med.
Jag tröttnade(!) lite på kanelgifflarna. Hittade en påse nachos i skafferiet. Dom smakar liksom mera mat. Gott. Fast efter några stycken blir det lite torrt… Hittade en burk tacosås i kylen också. Perfekt. Hot. Very hot. Det börjar bränna i munnen, jag kommer snart att bli jättetörstig.
Vilken tur att jag köpte en hel kartong med rödvin… Jodå, det passar visst ihop!
Kan man låta en påse Pågens kanelgifflar utgöra lunch? Såklart man kan. Både goda och mättande. En viss mängd näring måste dom väl innehålla också. Iaf så man överlever dagen. Förresten har jag testat med värre luncher än så i mitt liv, och det har gått alldeles utmärkt.
Det blir verkligen lite si och så med matlagningen och -hållningen under den här renoveringstiden, och nu har restlagret i frysen sinat. Men ikväll ska jag göra en jättepanna med lasagne, den borde hålla oss mätta resten av veckan eller så. Jag har redan klarat av inköpen för detta. Andreas hjälpte Anders att hämta kakel och klinkers eftersom två bilar behövdes för den tunga frakten, och under tiden blev jag avlämpad på Maxi. Servicen på byggmaterialfirman var närmast obefintlig (och det var inte en av lågpriskedjorna den här gången, utan Den Dyra Butiken!), så jag hann inte bara skrapa ihop lasagneingredienser och hushållspapper och mjölk, utan också besöka Apoteket och djuraffären och Systemet.
Jag gillar kartongvin. Av två orsaker. Jag gillar möjligheten att kunna ta ett glas vin till maten när man vill, utan att för den sakens skull behöva korka upp en hel flaska. Jag tar mycket sällan mer än just ett glas nämligen. Och så gillar jag att dom aldrig tycks bli helt tomma, dom är liksom magiska dom där kartongerna. Den förra kartongen har varit slut i över en vecka (när man lyfter på den och ruskar lite, alltså. Då känns den tom), ändå har jag utan större möda fyllt ett vinglas säkert fyra gånger sen dess. Men nu måste väl slutet vara nära antar jag, och med lasagne till middag några dagar framöver vet jag att jag kommer att vilja ha ett glas vin till dessa middagar.
Kaklet förresten. Vi gjorde värsta fyndet till badrummet. Vi var ju till en kakelbutik på Öland för nån vecka sen, och hade så gott som bestämt oss. Men så tyckte A att vi skulle ta en sista koll i Dyra Butiken, och se på tusan, där hittade vi klinkers till köket till ett bra pris. När vi i butikens källare letade efter tillräckligt antal kartonger tillsammans med en butikskille fick vi syn på en pall med badrumskaklet. Det som vi båda genast Ville Ha. Vi frågade om det möjligen var ett restparti, så att även det hade ett bra pris, eftersom vi inte sett det uppe i butiken. Killen visste inte riktigt, men vid en koll när vi kom upp igen så fanns det förstås där. Bland dom riktigt dyra, som vi inte ens tittat på. Men så, alldeles intill, var det en pall med det nästsnyggaste kaklet. Och det var verkligen ett restparti, prislappen var en fjärdedel av vad vi satt som gräns för vad kakel och klinkers skulle få kosta. En snabb uträkning visade att vad som fanns kvar på pallen skulle med en liten marginal bli precis lagom! Vi reserverade raskt hela pallen.
Synd bara att butiken hade så miserabel service, att stå en halvtimme och vänta på att bli expedierad när man kommer direkt på morgonen och det är färre antal kunder än personal i butiken är inte godkänt.
Andra bloggar om: mat, lasagne, vin, kartongvin, bag-in-box, renovering, kakel, klinkers
Nyhetsmorgons middagstips igår var Bombay-räkor med mangoris. Det lät så vansinnigt gott att jag letade rätt på receptet och skrev ut det omedelbums. Alla ingredienser, inklusive citrongräs, men exklusive gröna kardemummakapslar, fanns faktiskt på ICA Maxi. Tur att det finns välsorterade invandrarbutiker säger jag bara! Resultatet blev en himmelskt god middag. Det blev över av såsen, så den äter jag till frukost just i detta nu. En himmelskt god frukost också faktiskt. Det receptet landar direkt i vår favoritsamling bland raggmunkar och pastarätter. Prova det!!!
Andra bloggar om: mat, middagstips, leylas mat, räkor, mango
Min mjölkvisp har avlidit. Just som jag blivit beroende av den. Idag var den stendöd. Den var inköpt på Ikea för 18 kronor, tror jag det var. Nu är priset sänkt till antingen 15 eller 9 kronor (Ikea är inte riktigt överens med sig själv där, verkar det som).
Anders ska strax i ett annat ärende till Clas Ohlson. Där finns det mjölkvispar för 89 kronor.
Nu är frågan: Ska vi investera i en 89-kronors och anta att den är antingen 6 eller 10 gånger bättre än Ikeas, beroende på vilket pris dom bestämmer sig för där, eller ska jag klara mig utan i två dagar till, på måndag ska vi ju ändå till Ikea? Då kan jag ju köpa 6 stycken, och ha på lager. Eller eventuellt 10 stycken. Dessutom tycker jag Ikeas är snyggare.
Eller… problemet kanske är löst på måndag? På tredje dagen uppstånden igen, ni vet.
Lyxproblem, jag vet. Glad påsk på er hursomhelst!
Andra bloggar om: mjölkvisp, latte, ikea, clas ohlson
Gårdagens länk till Zeta, som jag tryckte dit mest bara för att vara En Ordentlig Bloggare, visade sig vara ett riktigt fynd. Om man som jag mest bara tutar och kör i köket, och gör saker och ting ganska mycket på måfå (kreativitet är också bra, men ibland beror det där “på måfå” mest på att jag saknar kunskaper) finns det mycket att lära om italiensk mat där. Jag brukar t ex köpa en standard-olivolja för att vara på den säkra sidan. Jag vet ju att det finns en massa olika sorter, men som jag inte har nån koll på och därmed inte vet hur de ska användas. Nu kan jag lära mig! Och recepten… åh. Att det vattnas i munnen är ingen överdrift. Alls.
En annan inspirationskälla när det gäller italiensk mat är bloggen aglio e olio, rekommenderas.
Det blir nog italienskt ikväll.
Alltså. Jag säger bara det. Zeta Crostini med vitlök och persilja. Aldrig mera chips. (Åtminstone så länge det inte är riktiga vinägerchips.)
Annat gott just nu: Fun Light Tropical Fruit. Tydligen fortfarande så ny att den inte finns med i sortimentet på deras egen hemsida? En höjdare i vilket fall.
Knäckemacka med messmör. En gammal favorit som jag periodat med genom åren. Just nu är det en period.
Det var nåt mer som jag frossar särskilt i just nu… men det har jag glömt nu. Trött. Återkommer i ämnet.
… E:s kommentar på min förra post, så är jag inte såpass orolig för diverse epizootier att jag undviker vare sig ko eller fågel av den anledningen.
Men om jag ska vara lite allvarlig och seriös i frågan, så kan jag tycka att det är lite onödigt av grannen i huset mittemot (han som vi kallar balkongmannen för de insatta) fortsätter att lägga ut mat till änder och andra fåglar, och t o m håller en liten damm öppen åt dom. Mitt inne i bostadsområdet liksom…
Högst troligt så är det väl bara en fråga om dagar innan vi har konstaterade fall av fågelinfluensan bland vildfåglar här också, skydds- och kontrollzooner kommer att upprättas, och att fortsätta locka hit en massa änder verkar… oansvarigt. Faktiskt. Jag är som sagt inte överdrivet orolig, utan försöker se sakligt på det hela. Vilket inte betyder att vi inte ska ha respekt för situationen.
