mitt i livet

Tag archive: Monster

vågar man hoppas?

Idag helt plötsligt visade lille monstergrisen att han kanske fattat – åtminstone delvis – vad det där med apportering handlar om egentligen. Jag stod i köket och väntade på att kaffet skulle bli klart, på golvet framför mig satt Monster, och på köksbänken låg apportbocken. Och när jag nu ändå bara stod där så kunde [...]

veckans driva

Det har åkts kana på den. Det har grävts tunnlar i den. Och visst ser det ut som om en flodhästskulptur är på väg att växa fram på toppen? Men den har inte krympt. Möjligen minskat lite på höjden och istället ökat i omfång pga den intensiva nötningen av barnoveraller. Och så har den fått [...]

siktet är inställt

För andra söndagen i rad var vi och tränade på klubben, förra gången var vi tre stycken som stämt träff, igår tillfälligtvis bara två. Men när vi nu är flera som puffar på varandra, så kanske det kan bli en god vana? Appellplanen är noggrant skottad, så vi kan inte skylla på vintern, dessutom siktar [...]

montermonstret och gammelhunden

Monster fick ju som bekant tjänstgöra som monterhund en del i helgen. En syssla han är som klippt och skuren för. Att (nästan) obehindrat få hälsa på precis alla människor inom räckhåll, ju fler och ju närgågnare desto bättre. När ingen finns inom klappavstånd, när människorna kanske dristar sig till att titta på en annan [...]

pigg eller inte

Sandra undrade varför jag inte bloggade, om jag nu var så pigg som jag skrev i förra inlägget. Och det kan man ju fråga sig. Men allting är ju relativt, då när jag skrev det var jag väldigt pigg jämfört med hur jag varit dagarna innan. Och jag är väl pigg nu med, om man [...]

det nya livet

Jo, jag skulle ju börja ett nytt liv igår (igen) och bli sådär strukturerad och jätteeffektiv som jag egentligen vill vara. Det gick ju sådär…
Det började inte så bra igår morse. Av någon anledning vaknade jag inte. Jo, det gjorde jag ju, men ett par timmar senare än jag tänkt mig, och det förstörde stora [...]

…och hur går det med hundträningen då?

En och annan kanske ställer ovanstående fråga och tänker att det går säkert inte alls, eftersom mänskan inte skrivit ett ord om det på länge. Och det är helt korrekt. Eller var åtminstone tills i måndags.
På väg till kursen i måndags så tänkte jag igenom mina ursäkter till att träningsmängden den sista tiden varit så [...]

på hemmaplan

Vi försökte oss på ett litet träningspass på hemmaplan idag, Månsen och jag. Alltså hemmaplan i bokstavlig mening, gräsplätten alldeles utanför porten. Och jag kan lova att det är ungefär det svåraste stället av alla. Det är alldeles för mycket att hålla koll på där, och som enligt Monster är hans ansvar att hålla koll [...]

another day

Igår var det kurs igen. Och trots att Monsters bästa människa i hela världen, Ullis, var där och störde genom sin blotta närvaro, så känns det att det går framåt. Visserligen hade vi ett svårartat återfall i skäll- och bråkbeteende, men också ett extremt långt anfall av strålande kontakt och ”jag-älskar-dig-matte-och-jag-gör-vad-som-helst-för-dig”.
Ja, och så måste jag [...]

kurskväll, nästan

Igår var det måndag, och nästan en kurskväll. Kursen går nämligen bara varannan vecka, men instruktören har spänt ögonen i oss och förkunnat att han förväntar sig att se oss på klubben för egen träning även måndagarna däremellan. Då är han själv där och tränar, och ”finns tillgänglig för frågor vid behov”. På så vis [...]