Jag undrar vad det är med just böcker som gör att dom ska sparas i evigheters evigheter och i stort sett utan urskillning?

Lägenhetens yta är begränsad, och vi betalar hyra för varenda kvadratmeter. Är vi egentligen villiga att betala hyra för att hysa en massa böcker som vi aldrig tittar åt, och som mest bara samlar damm? Vi har iaf tänkt till och kommit fram till att det i vår bokhylla finns olika kategorier böcker. En hel del böcker som man aldrig läst, aldrig haft lust att läsa och högst sannolikt aldrig kommer att få det heller. Bort med dom! En massa böcker som man läst, och som för all del var bra, men som man aldrig kommer att läsa om. Bort! Några få böcker som man läst och tänker att man nog vill läsa om. Ytterligare några som man kanske visserligen inte kommer att läsa om, men som av någon anledning betytt något särskilt och som man av känslomässiga skäl inte vill släppa. (Kanske är det så en del känner för alla sina böcker och därför bygger på hyllmeter efter hyllmeter tills hela väggar är inklädda med böcker?)

Så nu har jag rensat. Jag har plockat ut de jag av någon anledning vill behålla. Av skönlitteraturen var det inte mer än en handfull böcker som blev kvar. Utöver det min kurslitteratur, jag slår i böckerna förvånansvärt ofta och är gad att jag faktiskt köpte de flesta böckerna istället för att låna eller kopiera. Så sparade jag alla kokböcker, men var länge tveksam, vi har redan tidigare kastat ut 24 lexikondelar, för vem kollar i sånt nuförtiden? Och hur ofta letar jag rätt på ett recept i en kokbok istället för att googla? Tidigare har vi också slängt ut en mängd “coffee table books” (finns det nån bra svensk term för det, för inte har man dom liggande på kaffebordet väl?). Vad i hela friden ska man ha såna böcker till egentligen?

Nu är det Anders tur att gå igenom alla de rågade IKEA-kassarna med böcker som står uppradade i hallen, så blir det väl några till att stoppa in i bokhyllan. Förhoppningsvis rensar han åtminstone nästan lika hårt som jag.

Denna rensning föranleddes av att jag fick ett plötsligt ryck igår kväll och satte igång och möblerade om i arbetsrummet. För att ens kunna börja med detta var jag tvungen att tömma bokhyllorna först. Sedan monterade jag ner hyllorna, bar ut dom, plockade bort datorer och skrivare och diverse annat från skrivbordet och flyttade runt det. Vilket inte var helt lätt, det visade sig vara för stort så det fastnade på diagonalen i rummet, jag fick baxa tillbaka och sedan välta det, rotera igen och välta tillbaka. Herrejisses vad tungt det var! Sedan tillbaka med bokhyllorna, montera ihop på ett annat sätt så att det byggde ända upp till taket. Balanserandes på en stol med den sista sektionen lyft över huvudet upptäckte jag att gardinstången sköt ut för mycket och var i vägen, ner igen och hämta verktyg, klättra och skruva ner gardinstången och så upp igen med hyllsektionen. Tillbaka med datorer och skrivare och ligga på golvet och få alla sladdar rätt…

Idag har jag jäkligt ont i ryggen. A var ute och festade igår istället för att möblera om, han har också ont, fast mer i huvudet. Och båda två kan vi väl skylla oss själva för att vi har ont på det ena eller andra stället.

Men ommöbleringen blev bra. Mycket bra. Och jag känner mig nöjd med mig själv.