Jag har jobbat rätt mycket i helgen. Jobbprojektet är nu inne i slutfasen - se över dokumentationen (dvs skriva nästan all dokumentation, för det har jag förstås inte gjort vartefter), städa i koden, optimera funktioner och databaskörningar, se över säkerheten. Och så ett par smågrejer att fixa i admindelen. Inget särskilt skoj, men jag längtar efter att bli klar med detta och har varit flitig. Så ploppade det upp ett meddelande i min rss-läsare, det fanns en nyuppdaterad blogg. Ett välkommet avbrott. Jag tänkte skriva en kommentar, men på blogger krävs autentisering i form av antingen ett googlekonto eller OpenID. Jag har ett googlekonto, men eftersom jag tömt cache och cookies fanns det inget förifyllt i formuläret, och istället för att leta reda på uppgifterna tänkte jag att det är väl lika bra att jag äntligen sätter mig in i det där med OpenID istället, det hör till allt det där som jag känner att jag egentligen borde kunna men inte tagit mig tid till.

Sagt och gjort. Och som så många förr så fastnade jag i det spåret. I nästan tre timmar(!) nu har jag läst och kollat och läst lite mer. Jag skulle ju ha kunnat nöja mig med att förstå vad det är till för, hur man enklast använder det, registrerat mig och sedan använt det. Det hade kanske tagit en kvart. Men nej då. Jag har gått på djupet jag. Och jag har glömt vad det var jag skulle kommentera och i vilken blogg.

Å andra sidan var det väl inte helt bortkastat heller. Det verkar vara relativt enkelt att implementera en OpenID-inloggning, och att till och med vara sin egen “OpenID service provider” (jag är för trött nu för att försöka tänka ut vad det ska kallas på svenska), och ska nog presentera det som en lösning för jobbprojektet. Det kommer att imponera på chefen:) Och det blir isf en betydligt bättre och säkrare lösning än den - visserligen saltade, men ändå lite vanskliga md5-hashade inloggning jag gjort. Visserligen är systemet inte särskilt känsligt, det är envägskommunikation från affärssystemet ut till webbapplikationen, men det krävs ändå en viss kundsekretess. Och jag har fått vissa signaler om att man kanske vill flytta ut större delar av affärssystemet till webbapplikationen för att enkelt kunna sköta fler saker på distans, och då är det lika bra att säkerheten är hög från början.

Men jag blev inte klar med det jag tänkt, det blev jag inte. Och nu är det sängläge som gäller. Imorgon är en ny dag med nya tag.