Mar 292012
 

…ta och blogga lite kanske? Ambitionen att hÃ¥lla liv i bloggen finns fortfarande, men det är trögt att fÃ¥ upp farten igen efter sÃ¥ lÃ¥ng tid. NÃ¥n sammanfattning av vad som hänt sen sist fÃ¥r ni inte, det är inte min starka gren alls när det gäller bloggande. Jag skriver ”där jag är” istället.

Så. Jag lägger ganska mycket tid i trädgården just nu. Jag som alltid sagt och trott att trädgårdsskötsael inte är min grej, och om jag till äventyrs nån gång skulle bo i hus igen, så fick det vara antingen på en kal klippa, eller en ren naturtomt. Tja, nu har jag plötsligt 3 500 kvm trädgård, och ganska omfattande planer för grönsakodlingar, perennrabatter, buskar och prydliga, kantskurna grusgångar. Och ett woodland (ett för mig alldeles nytt ord). Och på sikt ett växthus. Joråsåatt.

Men jag försöker hejda mig. I Ã¥r blir det inte sÃ¥ mycket. Ett ganska litet grönsaksland och sÃ¥ blir det mest ettÃ¥riga blommor i krukor och lÃ¥dor. Därutöver har jag nÃ¥gra projekt i det som redan finns i trädgÃ¥rden. Eller rättare sagt funnits… Och det ger mig jobb sÃ¥ det räcker.

Det finns en rabatt, ca 10 kvm eller sÃ¥, som är väldigt mycket före detta. När vi kom hit i höstas kunde jag identifiera en liten kärleksört vid ena kanten, och nÃ¥gra sommarflox vid en annan kant. I övrigt bestod den av högt, visset gräs. Under vinterns stormar ankrade ett tjockt lager eklöv i det lÃ¥nga gräset. Jag tänkte ut en plan, som gick ut pÃ¥ att jag skulle bara lÃ¥ta det vara som det var och se vad som eventuellt skulle komma upp och sedan flytta undan det som var nÃ¥got att ha. Men sÃ¥ började jag peta lite bland eklöven för nÃ¥gon vecka sen, och dÃ¥ stack det plötsligt upp en ensam krokus. Och sen kunde jag inte lÃ¥ta bli… Jag räfsade bort löven, och hittade en tjock heltäckningsmatta av grön mossa. SÃ¥ jag krafsade bort mossan ocksÃ¥. Kvar stod det lÃ¥nga, vissna fjolÃ¥rsgräset. Men vid noggrann inspektion kunde man minsann se en massa andra saker som ville upp. Jag funderade hit och dit, vad jag än kunde göra för att gagna det jag ville ha kvar, skulle ocksÃ¥ gagna ogräset. Och tvärtom. Men ju mer jag kikade och petade bland gräset, desto mer hittade jag, sÃ¥ det slutade med att jag kröp omkring där ganska mÃ¥nga timmar och rev, slet, krafsade, hackade bort sÃ¥ mycket gräs det bara gick utan att skada lökväxter, smÃ¥ jordgubbsplantor och annat som jag inte kunde identifiera. Och ju mer luft och ljus det kom ner, desto mer kom det upp. Tja, sen tar ju förstÃ¥s mossan nya tag sÃ¥ fort jag vänder ryggen till, och gräset fÃ¥r jag sällan eller aldrig upp med rötterna sÃ¥ det spirar grönt det ocksÃ¥. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska lägga upp min plan… Kanske kan jag fortsätta vara ihärdig och kämpa mot mossa och gräs, tills plantorna kommit upp sÃ¥pass att jag kan gräva tuffare runtom, eller kanske täcka med gräsklipp senare. Kanske har min vÃ¥rd av den fd rabatten inte varit adekvat eller enligt vetenskap och väl beprövad metod, men den har varit kärleksfull. Den ser fortfarande inte ut som nÃ¥got man vanligen benämner rabatt, men har jag kommit sÃ¥ här lÃ¥ngt sÃ¥ kan jag ju inte ge mig.

Ett annat projekt är gräsmattan. Jag undrar, den här aversionen mot mossa, är det något som alla husägare bär på? Jag har alltid tyckt att tjatet om mossa i gräsmattan var överdrivet och lite fjantigt, mossa är både grönt och mjukt, så vad är problemet? Men nu är jag likadan. Vi har väldigt mycket mossa, ska ni veta, och jag planerar som bäst en första attack. Imorgon ska jag åka och köpa några säckar hönsgödsel och sedan invänta regnet som visst är på gång till helgen.

Sep 132011
 

BÃ¥de Anders och jag har tidigare bott i hus. BÃ¥de Anders och jag har sagt att ”nej, vi är inga husmänniskor, vi är alldeles för bekväma för det”. För det är ju himla bekvämt att bo i bostadsrätt. Och vi har trivts alldeles utmärkt med att göra det. Samtidigt finns det ju vissa sidor av husboende som man saknar, men man kan ju inte fÃ¥ allt här i livet, eller hur?

Periodvis har vi tittat lite efter sommarstugor, och tänkt att det kanske är ett sätt att kombinera det bästa ur två världar. Men inte hittat något som känts rätt. Faktiskt inte ens i närheten, inte i prisklasser som är rimliga. Medan man tittar efter sommarstugor trillar andra hus också förbi, och vi har sagt att om Huset med stort H, ni vet det där som man bara känner är rätt, skulle dyka upp, då kan vi tänka om. Men då skulle det vara rätt på alla möjliga vis, och vi trodde väl inte riktigt att det huset fanns.

Men så fär ett par veckor sen så dök det upp. Huset med stort H. Nog för att vi hade föreställt oss att det förmodligen skulle vara ett äldre hus med renoveringsbehov när och om det fanns, men ett renoveringsbehov så till den milda grad som det verkligen var hade vi kanske inte räknat med. Men det spelar ingen roll, det var Huset!

Ã…ldern är okänd, pÃ¥ objektsbeskrivningen stod det byggÃ¥r 1909, men det är ett standardÃ¥r man använder när huset är äldre än sÃ¥ och ingen uppgift finns. Efter byggnadssätt och material gissar Anders pÃ¥ 1800-talets första hälft. Och det är i stort sett orört sedan dess…

Den emaljerade järnspisen är i stort sett den enda ”moderniteten” i huset. NÃ¥gra utbytta fönster och den fula dörren i glasverandan ocksÃ¥.

Under korkmattan ligger golvbrädor som är upp till 14 tum breda! Det är eldningsförbud i alla eldstäder (vedspisen i köket, 2 kakelugnar och en rörspis), men det verkar som om det främst är skorstenarna som är dåliga.

 

Tja, det lär ju inte räcka att sätta upp nya tapeter precis…

Men det är här vi ska bo tills vidare. Nybyggd gäststuga på 32 (eller var det 38?) kompakta kvadratmeter och sovloft.

Dessutom tillkommer 3 500 kvm tomt, nybyggt garage pÃ¥ över 100 kvm, tre uthus i varierande skick och storlek. Och sÃ¥ läget…. det var det avgörande för mig. Inga grannar precis intill, men inte ödemark för det. Stora ekar, tallar och björkar runtom. PÃ¥ andra sidan vägen öppen Ã¥kermark, sedan skog. Väg utan särskilt mycket trafik, men med buss. Max 5 (har inte mätt) km till Rockneby, där det finns affär och sÃ¥nt. 2,2 mil eller 13 minuter till Kalmar. Jag fÃ¥r ingen havs- eller ens sjöutsikt. Men man kan ju inte fÃ¥ allt hör i världen, eller hur?

Mer bilder kommer. Typ imorgon eller så. Bilderna i det här inlägget är knyckta från Svensk Fastighetsförmedling.

Sep 132011
 

Nämen hörni, det hör projektet ”bloggomgörning in public” blev väl inte ens halvlyckat va? Jag har inte haft tid att göra nÃ¥got med nÃ¥gon som helst kontinuitet, och att göra om och samtidigt dokumentera tar en jädra tid (även om det som sagt skulle vara en nyttig lektion för mig). Och när intresset för det hela dessutom verkar vara pÃ¥ sin höjd svalt, sÃ¥ lägger jag ner det. (Nä, ja änte bitter!) NÃ¥n sorts omgörning, eller iordninggörning mÃ¥ste det förstÃ¥s bli, som bloggen ser ut nu kan inte ens en mor (dvs jag) älska den.

Det som avgjorde det hela är att jag – vi, Anders och jag – nu hals över huvud gett oss in i ett annat projekt, ett som kommer att ta en väldig massa tid flera Ã¥r framöver. Och det finns väl vissa förhoppningar bÃ¥de hos mig och andra att jag kommer att förmedla vissa delar av detta projekt här.

Återkommer strax i detta ämne.

Jan 292010
 

Jag försöker verkligen få ur mig ett blogginlägg, men det går inget bra. Jag hade tänkt skriva om snön, om en oväntad bussresa igår, om spårträningsteorier, om mitt plötsliga anfall av extrem huslighet häromdagen, och jag har börjat. Först på det ena, sen på det andra. Men det blir liksom inget av det.

Så det får vara för tillfället. Snön har ju så många redan skrivit om, bussresan var totalt händelselös, spårträningsteorierna är ju just bara teorier och huslighetsanfallet gick över.

Om tre dagar är det 1 februari, och det var då vi kom överens om att vintern ska vara slut och våren börjar. Just nu ser det väl inte riktigt ut som om motparten kommer att hålla överenskommelsen. Men jag ger inte upp, för att hjälpa våren på traven och för att verkligen suga upp även de allra minsta vårtecknen, startar Dagens Vårtecken då. På måndag. 1 februari.

Jan 222010
 

Det rann visst iväg nÃ¥gra dagar igen… jag har ägnat mig ganska intensivt Ã¥t att snickra ihop en webbsida Ã¥t Andreas, han har ganska speciella krav, jag fÃ¥r experimentera en hel del och tänja pÃ¥ gränserna bÃ¥de för vad WordPress förmÃ¥r och mina egna kunskaper. Dessutom har jag fÃ¥tt lov att kompromissa en del med mina principer, men det blir snyggt som tusan. (Det är ju Andreas som stÃ¥r för designen.)

Samtidigt snurrar det runt tankar och idéer rörande tre-fyra projekt till, som jag ska ta itu med efter detta. Om det nu inte dyker upp nÃ¥got som ger en inkomst förstÃ¥s. För samtliga projekt är ”inom familjen”, och alltsÃ¥ inget som genererar mer än erfarenheter. Inte sÃ¥ illa det heller, men nÃ¥got inkomstbringande snarast vore välkommet. Typ vad som helst frÃ¥n webbprogrammering till trappstädning.

Ett av de planerade projekten ska jag i alla fall sjösätta senast 1 februari, det snor jag nog ihop på en kväll eller två. Det bygger på idén som jag berättade om i inlägget som försvann pga min klantighet. Arbetsnamnet är Dagens Vårtecken, det kommer att handla om bilder och tanken är att alla ska kunna vara med i precis den utsträckning man känner för. Och jag hoppas att någon mer än jag själv vill vara med!

Men det känns nästan lite taskigt att berätta om ett projekt som handlar om bilder samma dag som Ullis har haft inbrott och blivit av med alla sina kameror och objektiv och en massa annat. Jag lider med er!

Apr 122009
 

Vi har varit ute och spÃ¥rat idag. Om det tänker jag inte rapportera här och nu, för nu har jag bestämt mig. Jag tycker idén är sÃ¥pass god att den är värd ett försök. Funkar det sÃ¥ funkar det, annars fÃ¥r det väl bli min egen träningsblogg helt enkelt. (Och jag kan ju om inte annat tvinga Sandra att vara med och skriva, sÃ¥ blir vi Ã¥tminstone tvÃ¥…)

Det togs ocksÃ¥ en del bilder idag. Samtliga bilder där hundar är motivet blev katastrofalt misslyckade (antagligen för att jag började känna mig lite kaxigt nöjd över lyckade bilder den senaste tiden), inte ens ett par bilder där hundarna lÃ¥g stilla fick nÃ¥gon som helst skärpa… Det blev nÃ¥gra naturfoton som jag sparar till en annan dag bara. Ja, och sÃ¥ den kraschlandade pÃ¥skkärringen dÃ¥, som vi hittade pÃ¥ en husvägg nÃ¥nstans i den smÃ¥ländska skogen.

Nu ska jag preparera mig med lite mer kaffe och fortsätta med mitt nya lilla projekt. Det är pÃ¥ natten som inspirationen rinner till…

tillfälligt ledig

 IT & webb  Kommentering avstängd
Jun 042008
 

Smaka på den rubriken! Det är faktiskt så, att nu snurrar mitt program på. Jag har visserligen mailat en fil som ska läggas in på företagsservern innan det är riktigt på riktigt, men ändå. Jag har gjort vad jag kan just för tillfället. Nu kan jag bara bevaka det hela och invänta felrapporter. För sådana kommer, var så säker. Även om det nu skulle vara så att det inte finns några programmeringsmässiga buggar längre, så finns det troligen här och var saker som presenteras eller sorteras fel, helt enkelt för att jag inte fått tillräckligt tydliga anvisningar. Och sådana fel kan jag ju inte se, det krävs att man är insatt i verksamheten för det.

Det konstiga är att mailet jag skickade igÃ¥r kväll är obesvarat än, likasÃ¥ mailet med filen jag skickade i morse. Men det betyder alltsÃ¥ att jag är ledig nu…

Nu innebär ”ledig” inte alls att jag ska lägga mig raklÃ¥ng vare sig pÃ¥ soffan eller en gräsmatta. Det blir bara en normal lunchpromenad med Monster och sÃ¥ nÃ¥got i magen, sen ska jag byta till min egen dator och sätta mig med projekt 2. Dvs om inte felrapporterna börjar strömma in.

Ingen rast, ingen ro.