lenas egna

Nästan så man inte minns hur det känns med sommar. Förrän man hittar en sån här bild.

Då kommer man ihåg igen. Värmen, ljuset, lukten, surret i luften. Det bästa är att det kommer tillbaka. Fast det dröjer rätt länge, det gör det.

Min dator var redan före helgen ganska välfylld och i stort behov av en rensning, och när den sen helt oplanerat blev mellanlagringsstation för alla återfunna bilder, ja då blev den proppfull. Behovet av rensning gick från stort till överhängande. Så jag har börjat gå igenom alla bilder. Och det är precis som förr, då när man hade pappersbilder och satte sig för att sortera och eventuellt klistra in i album, man fastnar. Börjar fundera över nästan varenda bild, var när hur varför?

Jag har hittills fått ihop en CD, det går inte fort det här. Ibland försöker jag vara lite sträng när jag går igenom en mapp, radera helt misslyckade eller meningslösa bilder och när jag tagit många på samma motiv bara spara den bästa. Men ofta slinker allting med ändå. Och egentligen skulle jag ju lika gärna kunna bränna rubb och stubb då, rakt av. Men det gör jag inte. Det vore väl för enkelt.