En kul grej med Spotify är ju att man kan dela med sig sina listor och/eller låtar man för till fället lyssnar på. Just nu har jag t ex den här låten i högtalarna. Och då kan ni som har Spotify nyfiket kolla vad det är.
Och ni andra får stå därutanför med näsan mot rutan. Eller örat mot dörren. Pilutta er.
Ja, jag vet att jag inte skulle sitta här, jag skulle ju kurera skallen. Men nu firas det jul på Spotify, och även vi gratis-användare får invites att dela ut. Jag har två. Vem vill ha? Först vinner, men mina vänner (bloggvänner räknas förstås också) har företräde.
Nej, det är inte jag som gjort det nya temat. Inte den här gången heller. Jag tycker det är himla roligt att göra sånt, men det tar rätt mycket tid om man ska göra det ordentligt, och den tiden har jag inte riktigt. Dessutom finns det andra som är duktigare än jag… Men den här gången har jag inte hittat temat i wordpress-katalogen, det kommer nog att dyka upp där endera dan. Jag har istället fått det direkt av min nya bekantskap Tobbe. Jag måste säga att det här temat känns betydligt mera som jag än det förra!
Jo, jag har ju varit ute på lite webbtrendspaning, och hittat spännande grejer. Det började med att jag läste en artikel om Spotify. Bestämde genast att det ville jag prova! Vilket visade sig vara ganska svårt… Eftersom jag envisades med att vilja prova gratisversionen måste jag ha tag i en inbjudan, och sådana växer inte precis på träden, det kan jag garantera. Medan jag jagade runt och förödmjukade mig i mitt tiggeri (nåja) hittade jag en annan artikel, som handlade om Bloggy. En svensk mikrobloggtjänst, som Twitter och Jaiku. Eh… jaha? Det här var en ny värld för mig, vad fasen var det för nåt? På något annat ställe läste jag att det kunde jämföras med Facebooks statusmeddelanden. Jaha? Facebook hade jag ju iaf hört talas om, det har man väl knappast kunnat undvika, men inte testat. Så det sa mig inte så mycket det heller. Det var den här artikeln som fick mig såpass nyfiken att jag ville prova. Det också.
Även här behövdes en inbjudan. Men det var bara att fylla i sin mailadress på sidan så kom det en inom ett par timmar. Först kände jag mig rätt förvirrad. Vad var detta? Vad var det bra för? Skulle jag verkligen gilla det här? Min första tanke var att det var som ett mellanting mellan chatt och forum. Men så kom jag att tänka på att jag i någon tidigare version av min blogg haft en plugin, en ”mini-blogg” i högerkolumnen. Där jag skrev bara en mening eller två. Rätt kul grej (den blev dock snabbt ganska bortglömd, det var inte tillräckligt enkelt att skriva där för att jag skulle använda den). Det här var ungefär som den minibloggen. Fast annorlunda. Man får ofta kommentarer på det man skriver, och ibland uppstår långa diskussioner. Om allt från huruvida smörgåstårtor är gott eller inte, kvalitén på McDonalds kaffe, moderaternas nya sajt, musik (mycket musik, det är många där som har Spotify!), glöggkryddor, om teknik, IT och webben, mycket om Bloggy självt förstås, det är ju betatestning som pågår och stackars Jonas som mycket imponerande har gjort hela klabbet själv bombarderas hela tiden med förslag och idéer, och små (mycket små) buggrapporter. Många, kanske de flesta, av medlemmarna jobbar eller studerar inom IT/webb eller media, men långt ifrån alla. Det är trevlig stämning, och definitivt ett bra nätverkande. För mig som jobbar hemma och ofta inte pratar med nån mer än hundarna under hela dagarna känns det här lite som om jag hade jobbarkompisar att slänga lite käft med och få tips av. Ge tips också för den delen.
Men min jakt på en Spotify-invite fortsatte. Och i helgen råkade jag hitta en blogg där det utlystes en tävling. Tävlingen gick ut på att man skulle tipsa om bra webbtjänster, och man kunde vinna en inbjudan! Till skillnad från andra bloggar jag hittat där invites delades ut, som genast fått 79 kommentarer, hade den här bara fått en eller ett par. Och sniken som jag är höll jag väldigt tyst. Ingen skulle få minska mina vinstchanser! Och se på tusan, jag var en av två vinnare! Vad jag tipsade om? Bloggy såklart!
Jaha, vad tycker jag då om Spotify? Och vad är det egentligen? Det nya sättet att lyssna på musik, har många skrivit. Och det är det nog. Man laddar inte ner någon musik till sin egen dator, den ligger kvar online. På så vis har man ständig tillgång till all musik. Och man har ändå sina spellistor sparade tills nästa gång man öppnar programmet. Man kan dela ut spellistorna till kompisar, man kan länka till dom i sin blogg t ex, så andra får veta vad du lyssnar på just nu. Man kan också ha spellistan ”collaborative” om man vill, då kan man lägga till i och plocka bort från varandras listor. Trots att musiken alltså strömmas, så märks det inte av någon buffringstid, och det ska räcka utmärkt med 3G-uppkoppling (så länge man har bra mottagning vill säga). Ni som har 3G-telefoner kan alltså ”bära med er” musiken jämt.
En annan sak är att man kan få allt detta gratis, man behöver bara stå ut med (ytterst) lite reklam. En liten banner i programmet, och ett kort reklamavbrott efter var sjätte låt eller nåt sånt. Står man inte ut med det så kan man betala 99 kronor per månad för ett premiumkonto. Eller om man redan har gratiskonto och vill ha reklamfri musik till partajet, så betalar man 9 spänn (ujujuj) för ett dygn. Det här finasierar avtalen Spotify gjort med flertalet stora musikförlag, som gör att artister och skivbolag får betalt och vi får all musik helt lagligt.
Nackdelar? Ja, det finns förstås luckor i musikutbudet. Inte stora, men dom finns. T ex fattas det en del av sextitalets soul och motown. Och Beatles fattas (förstås, vilket knappast beror på Spotify, där är det väldigt svårt och snårigt med rättigheterna). Men de som letat efter betydligt mer och dessutom betydligt mer udda musik än vad jag gjort, men något nyare, har knappast gått bet på någonting. Och nästa nackdel: eftersom man inte laddar ner musiken så kan man förstås inte föra över den till annan lagring som CD eller mp3-spelare. Det är en smäll som jag kan ta iaf. Det är ju gratis!
Är du intresserad av att prova Spotify? Ja, då får du ge dig ut och jaga en invite då… Gratistjänsten kommer att släppas så småningom, men det är okänt när. Kan du inte tåla dig, så betala dom där 99 kronorna. Om jag har förstått saken rätt så övergår det till ett gratiskonto om man inte förnyar prenumerationen. Jag rekommenderar det varmt! (A var skeptisk först, vill inte gärna behöva lära sig något nytt, men efter en påtvingad tiominuterslektion satt han där och gjorde kilometerlånga spellistor…)
Är du intresserad av att prova Bloggy? Fyll i din mailadress på bloggy.se. Det kan ta nån dag eller två. Eller också skriver du en kommentar här så skickar jag en inbjudan.
Det var ju egentligen en cool grej till jag skulle berätta om, men det här blev väääldigt långt och klockan väääldigt mycket. Imorrn.
Mulet idag, efter flera dagar med sol. Inte för att det spelar så stor roll om jag ändå inte tänkt vara ute nåt särskilt. Dessutom syns inte graden av skitighet på fönstren lika mycket när inte solen skiner. Men ändåååå. Det är det här mörkret som gör att jag har svårt för hösten. Och kylan förstås.
Igår bestämde jag mig för en fortbildningsdag, och tog mig äntligen tid att sätta mig in i mysteriet med Ajax. Och då handlar det varken om fotbollslag eller rengöringsmedel. Det handlar om den cooola webbtekniken Ajax, som används typ överallt numera (även här) och som jag hittills inte haft en suck om hur det fungerade. Nå, det var ju inte särskilt svårt eller märkligt. Det är klart, hade jag inte haft de förkunskaperna jag nu har, så hade det säkert varit både svårt och synnerligen märkligt. Det är iaf en sak jag länge haft på listan ”sånt jag bör kunna och men inte haft tid med”. Checked.
Jag ägnade också en del av tiden igår med att jaga en Spotify-invite. Verkar ganska tröstlöst. Och ibland är man fjantigt envis, vad är det som hindrar att jag betalar 99 kronor och testar betalversionen en månad istället? Det skulle jag faktiskt ha råd med. Svar: det är min envishet som hindrar mig.
Idag ska jag inte lägga tid på vare sig Spotify eller Ajax.
Då har vi ett nytt begrepp att lära oss igen. Spotify. Det spås bli stort. Riktigt stort. Det är som iTunes fast ändå inte, det är gratis fast man kan betala istället om man vill. Den stora skillnaden jämfört med iTunes är att man inte laddar ner musiken, den ligger kvar tillgänglig online.
Jag som knappt lärt mig vad iTunes är än… jag hänger inte med. Jag har fullt sjå att hänga med i ”mina” områden inom IT och webbutveckling, hur bär dom sig åt egentligen, dom där som verkar ha koll på alltihop? Men jag vill gärna prova.
Tydligen lanseras Spotify (gratisversionen) så här i inledningen på samma sätt som Gmail gjorde (eller gör fortfarande?), man måste han en inbjudan. Ja tack, det går bra att skicka mig en! Mailadressen är lena@ och så domänen.
Och sanna mina ord. Namnet Spotify är ett ord som snart kommer att verbifieras. Ska bli spännande att se vad det blir. Inte spotta väl…?
Edit: Jaja, Spotify ÄR redan ett verb. Ju.