lenas egna

monster – en hulk?

Postat i hundar 4 kommentarer

Vi har ett soffbord i värsta 70-tals-gillestuga-stuk. Massiv furu, med tjock skiva och rejält underrede. Jag tycker att det både är för stort och fult, husse är väl inte riktigt av samma åsikt och jag har inte lagt så jättestor energi på att forma om hans åsikt heller. Än så länge.

Hursomhelst, bordet står där det står, stort, otympligt och tungt. Mycket tungt faktiskt. Men inte för tungt för en monsterhund. Om en monsterhund lägger sig på rygg under nämnda bord och därefter sträcker på benen, så kan bordet lyftas flera centimeter. Förmodligen mer, men längre än så är inte monsterbenen i förhållande till bordets höjd. Det räckte i alla fall för att en blomvas skulle välta.

Om vi nu skulle misslyckas med bruks och spår finns det kanske möjlighet att tävla i bänkpress istället? De fysiska förutsättningarna verkar ju finnas, och han är inte ens dopad. Såvitt jag vet.