Jaha, då blev klockan över midnatt idag igen. Men jag är på väg mot sängen, det är jag. Det var jag igår också, vid ettiden. Men precis när jag skulle resa på mig började ett reprisavsnitt av Parkinson, ett avsnitt med tillbakablickar på musikergäster genom åren, alltifrån Bing Crosby till Sting. Och gäster i det här avsnittet var Michael Bublé och Rod Stewart. Så jag blev sittande i soffan, och eftersom jag egentligen var på väg att resa mig blev det på soffkanten, liksom bara på ena skinkan. Och blev sittande så till programmet var slut en timme senare…
Sen började Diggiloo, och jag fortsatte att sitta där på en skinka bortåt en halvtimme till, inte precis för att jag inte kunde lämna programmet, mer för att jag vid det laget blivit för trött för att resa mig. Fördelen(?) med att sitta längst ut på soffkanten på bara ena skinkan, är att man somnar banne mig inte.
Men nu är det raska steg till sängen via tandborsten, imorgon (idag) är det nämligen måndag, och jag hade tänkt att jag skulle ta och börja ett nytt och bättre liv då. Jösses, så strukturerad och effektiv jag kommer att vara!
Ikväll kommer jag att offra Cityakuten, för jag ska se på fotbollsgalan. Vi har två teveapparater, så jag har inget att skylla på. Men efter det har jag uppfyllt min fotbollskvot med råge. För i år.
Vi får väl se hur stort mitt intresse är till våren, när allsvenskan startar igen. Det kanske bara var som en förvirrad flirt, det här som varit nu. Men javisstja, det blir sånt där Champions League-spel också nu va? När börjar det?
Fotbollsgalan ikväll i alla fall. Det finns KFF:are nominerade i tre kategorier. Klart man måste se.
Det är bara det att det var en annan grej jag hade tänkt göra ikväll också. Och dessutom får jag en CD med bilderna jag tog med Ullis kamera förra helgen snart. Den måste ju också luppgranskas fram- och baklänges. Jag får nog ta med datorn till teven och vara lite simultan.
Nu ska jag gå och duscha. Måste ju vara fin till galan.
Rätt låt vann. Fast jag var garderad. Vilken som helst av fem stycken kunde ha vunnit, och kunde ändå ha sagt att rätt låt vann.* Det är det som är det märkliga, att det var så många jag gillade. Antingen är det jag som börjar bli gammal, eller också var det verkligen ett ovanligt bra startfält.
Nu ska jag fortsätta böka med Sandras sida. Jag skulle bara göra några mindre ändringar enligt hennes önskemål, men nu har hela layouten rasat ihop. Det skyller jag dels på mitt dumma tangentbord som utelämnar bokstäver lite hipp som happ och jag måste kontrolläsa varje rad jag skriver. Om det fattas en bokstav eller två i en skriven text som här t ex, så är det ingen katastrof. Ni begriper vad jag menar, och på sin höjd tror ni att det är jag som stavar illa. Men fattar ni vad som kan hända i en sidlayout om jag skrivit width: 550px; och bokstaven x fattas? Dels skyller jag på somliga webbläsares felaktiga sätt att tolka dessa pixlar. Om det inte hade varit så hade jag sluppit pilla så mycket, och då hade inte risken för fel pga tangentbordet varit så stor och då hade jag inte varit i det läget nu att jag i stort sett måste börja om för att få det att hänga ihop igen…
Nåja, natten är lång och jag har gott om kaffe.
* Men av mina fem favoriter var det ändå en som var allra bäst. The Ark.
Jag hade bespetsat mig på engelsk deckare, alternativt lättsam svensk underhållning, Bobbidoo eller vad det heter, för det tycker A är roligare, och jag tycker det är åtminstone rätt okej. Men istället tittar han på direktsänd intervju från rymden med den där Fågelsång!
Alltså, ärligt talat, har inte hela den här grejen blivit våldsamt upphaussad? Det är klart det är väldigt speciellt för Hr Fågelsång själv, som väntat i fjorton år och allting, men för oss andra? Det har farit omkring folk i rymden i femtio år eller så, det är snart fyrtio år sen första gubben klev omkring på månen, vad är det som gör skillnaden nu? Att det är en svensk?
Jaha.
Nä, jag är ledsen, jag fattar inte riktigt storheten i det.
Jag fick väldigt mycket smickrande beröm om min utmärkta skrivna engelska under mailkorrespondensen med engelsmannen som gjort den trilskande pluginen. Han trodde länge att han kommunicerade med någon från ett engelskspråkigt land, ända tills jag drog till med ett ord jag inte var säker på och i en parentes undrade om det var rätt uttryck. Då frågade han, och jag svarade att engelska inte är mitt andra språk mer än för svenskar i allmänhet. Men han tyckte att jag behärskade det sällsynt bra för någon som inte hade det som modersmål.
Samtidigt har vi efter granskning av vår uppsats fått order om att bättra på engelskan i den, ”det känns lite väl mycket som översatt svenska här och var”. Huh? Det är översatt svenska.
Nåja, jag kan hålla med om att det haltar lite ibland, vi var väääldigt trötta på slutet innan vi skickade iväg den. Och vi ska nog få ordning på det också.
Btw, trots att jag nu såg nästan hela avsnittet av Grey’s Anatomy igår, så är jag fortfarande inte säker på om det var drama eller komedi…
Jag kom på att jag knappast sett på tv ett enda dugg de senaste veckorna. Inte ens mina favoritserier har jag haft koll på. Så nu tänkte jag ge det där Grey’s Anatomy som ”alla” pratar om och säger är så bra, en chans. Jag vet inte ens om det är drama eller komedi eller nånting…
Måndagkvällar har varit min viktigaste teve-kväll hela vintern. Två president-serier, Commander in Chief och Vita Huset (ja, jag vet att det är en repris, men jag har inte sett den här omgången innan), på en och samma kväll. Båda är bra, fast Vita Huset är bäst. Bättre skådespeleri och trovärdigare story. Å andra sidan är jag väldigt svag för Donald Sutherland, en liten crush som funnits i många många år (jag undrar vilken film det var som fick mig att falla så?).
I alla fall. Nu ska Commander göra ett uppehåll på flera veckor. Kanske lika bra det, ibland har min förvirrade hjärna liiite svårt att hålla isär saker och ting. Inte presidenterna, jag har full koll på vem som är Geena Davis och vem som är Martin Sheen. Men deras personal… Vilken stabschef, rådgivare, informationschef osv hör till vilken president liksom? Det blir rörigt, det blir det.
Jag undrar vad jag ville ha sagt med detta? Och varför ligger jag inte i sängen så här dags istället?
(Jag läser första stycket jag skrivit, och det ser ut som om det är just presidentserier jag gillar. Så menade jag inte. Det här är två serier jag tycker är bra, och dom råkar båda två handla om USA:s president. Och en helt annan sak: man kunde önska att någon av dessa var verklighetens president. Strunt samma vilken, vem som helst av dom skulle utgöra en förbättring och göra världen till en tryggare plats.)
Jamen nu ska jag till sängen.
Omgörning in public
Observera att den här sidan för tillfället genomgår operation "mot html5" - en total makeover som jag belsutade att göra inför öppen ridå, med diverse förklaringar till vad jag pysslar med.
Om ni undrade.
Fast förklaringarna har jag skippat nu. Intresset var svalt, och jag har inte tid.