Fy en sån gräsligt seg dag. Huvudet går på kvartsfart idag känns det som. Jag kommer ingenvart alls, tankarna far och hoppar åt alla möjliga och omöjliga håll och det finns ingen som helst koncentrationsförmåga. Även hundarna är visst sega. Dom har legat som om dom vore avsvimmade i hallen sen tidigt i morse, och inte ens lyft på huvudet när jag passerat. Såhär dags, när det börjar bli gå-ut-dags, brukar dom annars börja följa mig noggrant om jag rör på mig.

Min seghet kan möjligen hänga ihop med att jag återigen somnade i fåtöljen vid teven igår kväll och vaknade först när A steg upp. Jag har ju bevisligen sovit, både tungt och länge, men vilan kanske inte blir den bästa ändå. Vad hundarnas seghet beror på har jag däremot ingen aning om. Dom kan iaf inte skylla på att dom sovit i fåtöljen. Möjligen på att dom inte gjort det…

Idag är jag, för en gångs skull helt utan giltig anledning, så trött så jag knappt vet vad jag heter. Jag har suttit och “jobbat” sen imorse. Fast jobbandet har mest bestått i att jag suttit och glott på skärmen och bläddrat lite bland filerna och inte klarat att tänka en enda strukturerad tanke. Varför jag är så trött idag vet jag verkligen inte. Jag har sovit ikapp nattjobbandet förra veckan för länge sen, lagt mig i tid hela helgen, och så särskilt ansträngande var inte taxdagen igår.

Men trött är jag. Längtan till sängen eller soffan eller åtminstone fåtöljen är nästan oemotståndlig, men jag har jobb som måste göras idag. Mera kaffe kanske?