…vart jag tagit vägen, så är jag här. Men jag har tydligen fått jordens mest envisa förkyling, som har hållit i sig hur länge som helst nu. Så fort jag tycker att den börjar ge med sig och att jag börjar bli piggare igen, så tar den nya tag och jag återgår till tidigare tillstånd av snorighet, sprängande bihålor och en närmast total orkeslöshet. Så det är inte bara bloggen som blivit försummad, det har i stort sett allting annat också blivit.
Så var det den här extremt omänskliga kylan också. Den kan ju ta knäcken på vem som helst. I varje fall tar den knäcken på mig. I söndags skulle jag gå en promenad med hundarna, det var ju så vacket vinterväder, gubevars. Promenaden blev betydligt kortare än jag tänkt, dels pga att hundarna var mer än lovligt jobbiga (det var då jag kom på att deras jobbighet som gradvis ökat troligen berodde på att jag gått samma vända varje dag sedan snön kom, och att den vändan utmynnar i lösspringade på Karlssons Äng, så båda hundarna hade nu drabbats av en alldeles för hög förväntan för att kunna hålla sig i skinnet), dels på att jag började frysa om fingrarna nåt alldeles infernaliskt redan efter några minuter. Innan jag var hemma igen värkte fingrarna så jag knappt kunde hålla tårarna tillbaka, och väl inne, när upptiningen börjat, då kunde jag inte det längre. I en kvart satt jag på toa och tjöt som en barnunge med fingrarna i ljummet vatten. Fy för den lede, vad ont det gjorde! Visst hade jag väl kunnat satt på mig bättre på händerna, men jag måste ju kunna hantera kopplen också!
Sandra tyckte att jag skulle ta med mig kameran ut i vintervädret, men jag fattar inte hur jag skulle kunna hantera den? Jag vägrar t o m att plocka upp bajs när det är så här jädra kallt som det varit.
16 minusgrader blev vår bottennotering. Och visst, jag veeet, det har varit mycket kallare på andra håll, och på många håll är det alldeles normalt i flera månader, men jag skiter i såna jämförelser. Grejen för mig är ju hur kallt jag upplever att det är, och jag upplever det som fullständigt omänskligt vedervärdigt. Idag har kylan gett med sig en del, det är väl ”bara” några enstaka grader nu, å andra sidan ska vi visst ha en ny omgång blåst och kratigt snöfall över oss igen redan i eftermiddag…
För tillfället skiner solen över all snö, och det är ett par minusgrader. Det är så himla snyggt så. Och fönstren är tillräckligt rena för att jag ska kunna titta på prakten inifrån. Några fler fördelar med vintervädret än att det är snyggt att se på kan jag inte komma på… Ute är det ju ett elände att ta sig fram utan personskador, och kallt så fingrarna blir som isglassar trots dubbla vantar. De där två minusgraderna känns som åtta (och det är ingen gissning, jag har en liten väderwidget på skärmen som påstår det) tack vare den envisa nordosten. Ändå är det tydligen som bäst just nu, det påstås att det ska mulna på, blåsa upp och komma en massa mer snö frampå eftermiddagen, så det är väl lika bra att jag försöker ta mig ut nu.
Om man nu ska försöka se något positivt i det hela, så tycker i alla fall hundarna att det är fasligt roligt. Ja, och så är dom ju lika rena när vi kommer in som innan vi gick ut, och det är ju rätt skönt särskilt nu när dom fortfarande är utställningsfräscha. (På tal om det, tack för gratulationer om utställningsframgångarna! För den som inte har koll på hur det gick , har Sandra rapporterat utförligt här och här.)
Avslutningstävlingen som vi skulle ha i måndags, blev redan förra veckan uppskjuten en vecka. I måndags, när jag verkligen inte mådde bra, tyckte jag det passade utmärkt. ”En hel vecka till att träna på”, tänkte jag dessutom. I tisdags anföll vintern. Jag vet inte vad som händer på måndag, men kylan och därmed snön ska ju stanna så det där med tävling känns ju lite främmande…?
Nu var det inte riktigt så här illa när det snöade nyss, det var mera av typen ”enstaka stora blöta flingor i regnet”, men ändå… Jag vill inte! Inte än. Ge oss lite mer tid. Okej, jag tar hösten då, jag accepterar den om jag måste, men låt mig för fan slippa vintern ett par månader till!
Om jag hade läst Agnethas kommentar till gårdagens inlägg redan igår, så hade jag kanske (eller troligen inte) följt hennes äckliga råd. Men det gjorde jag inte, jag använde mig istället av modellen att sova bort symptomen. De försvann inte helt, men tillräckligt. Men sover man så tar man förstås tid ifrån annat. Det blev tvätt och bio och just inget mer.
Idag är symptomen kvar men mindre, och jag har faktiskt varit ute och spårat. Det hade nog i ärlighetens namn inte blivit av om jag inte fått ett telefonsamtal igår och därmed sällskap idag. Och vilken dag det blev! Spåren gick väl lite sådär, Carrey hade en sån där ”promenera-i-spårlina-dag” i skogen och Monsters fältspår blev i knähögt gräs och det vållade vissa problem för herrn. Men jag fick en massa råd om framför allt vad jag gör och inte gör där bakom, råd som till största delen känns riktiga och vettiga och som jag ska försöka ta till mig. I stort sett gick det ut på att jag ska vara lite mer aktiv i spåret med Monster, och väldigt mycket mer passiv med Carrey.
Solen sken och det var riktigt sommarvärme. Hur många grader vet jag inte, men det var inga problem att ha bara linne på sig. Vi fikade förstås, både under spårens liggtid och efteråt, och det var så skönt att vi blev sittande länge, länge, så dagens frisk-luft-ranson är i alla fall fylld med råge.
Nu ska jag gå ett varv med dammsugaren, och sedan göra raggmunksmet. A är på fotboll med en jobbarkompis som skulle följa med hit efteråt för att slå ihjäl ett par timmar i väntan på ett tåg, och i en svag stund utlovade jag visst raggmunkar med fläsk till herrarna. Matchen slutar om en knapp timme, så det kanske är dags att jag sätter fart nu…
Har ni sett vad många solar jag har i väderrutan nu? Najs. Ännu najsare är det att det verkar som om det kommer att hålla i sig hela helgen, och att i stort sett samma väderläge gäller även Ronneby, där jag kommer att befinna mig. Visserligen innebär det att det kanske blir väl varmt för en del hundar, och vi kommer säkerligen att få höra Owes stämma i högtalarna en och annan gång, påtalande att det sitter hundar i varma bilar. Det sistnämnda är förstås väldigt tråkigt, men om jag bara ser till mig själv så vill jag gärna ha en utställning där man inte fryser eller blir blöt. Hellre varm än kall, det är min åsikt.
Jag ska jobba både lördag och söndag, men den här gången blir det inte hotellövernattning, utan jag ska köra emellan. På lördagen ska nämligen Dizzy och Monster ställas, så både Sandra och Anders åker med då. Sandra som handler och Anders som tälttekniker, bärare och sällskap. De får en lång dag, jag måste vara på plats klockan åtta, och för en gångs skull går aussie allra sist i sin ring, så det är antagligen inte dags förrän framåt 13-tiden. På söndagen ska även Sandra jobba, därav detta framochtillbakaåkande.
Sandra vill nog helst leja ut visningen av den röda championdamen, som vägrar uppföra sig med någon slags championvärdighet med matte i snöret. Möjligen hittar hon någon villig vid ringside, annars vore det kanske en möjlighet att Ullis testade, hon är ändå på plats vid briardringen (eller hur??? *slänger en uppfordrande blick mot Skyttelund*). Det skulle å andra sidan bli lite trixigt, eftersom hon är bannlyst vid ringside tills Monster är färdigbedömd. Om han får korn på sin favorittant så uppträder nämligen han allt annat än värdigt han också…
På tal om ingenting så är jag innerligt trött på min blogg. Inte på att skriva, men på att så mycket fattas. Det var ett ganska dumt beslut av mig att göra en ren ominstallation när något gick snett vid uppgraderingen förut. Det hjälper inte riktigt att man backupar alla inlägg, det är så mycket annat som blir fel och försvinner. Och jag har inte haft tid/lust/ork att ta itu med allt det felande. Jag vill göra ett nytt tema och få till allting från grunden igen. Men jag har flera lovade grejer som borde gå före. Å andra sidan, att göra något nytt åt mig själv brukar få fart på inspirationen att göra annat också, det har blivit lite väl stillastående sista tiden.
Plötsligt sjönk temperaturen med fem grader eller så, på en liten stund bara. Och solen försvann bakom tjocka blågrå moln i sydväst. Och plötsligt var inte korsdraget här inne skönt längre. Månntro om den där åskan är på ingående nu då?
Samtidigt blev det ju plötsligt läge för en längre promenad än de vi flåsat oss runt igår och tidigare idag. Och ni ska se att då om inte förr, då brakar det lös!
För tillfället är vädret hos mig ointressant, men det här ser väl ganska skapligt ut, eller hur? Fast jag vet fortfarande inte hur jag ska packa. Sol och 14 grader kan när det gäller kläder betyda vadsomhelst från linne till fleectröja och vindjacka. En nordvästlig vind, även om den betecknas som ”light breeze” kan ställa till det ordentligt om man är utsatt för den, särskilt om man samtidigt befinner sig i skugga. Min erfarenhet av Gotland är begränsad, men jag misstänker att det är som Öland i det avseendet. Precis som de där 14 graderna under gynnsamma förhållanden kan bli åtskilligt fler, eftersom marken värms mycket snabbt.
Alltså: packning för alla sorters väder utom snöstorm.
Planeringen av hur själva resan ska genomföras har varit ett halvt äventyr. Båtbiljetten har SSRK bokat och jag har fått ett bokningsnummer, det var den enkla biten. Men så ska jag ta mig de 7-8 milen från Kalmar till Oskarshamn. Det är samma län, så en länsbuss verkar ju vettigt. Tidtabeller finns på nätet, KLT:s hemsida verkar vid första anblicken bra. Jag hittar lätt och snabbt avgångar och ankomsttider.
Men så kommer jag till detaljerna. Norrgående bussar passerar bara en liten bit från mig, går det att kliva på där, eller måste jag ta mig in till Centralen? Och framme i Oskarshamn: Bussen går till Resecentrum, är det samma ställe som järnvägsstationen eller inte? Var ligger båtterminalen i förhållande till det (eller var jag nu ska/kan kliva av bussen)? Kommer 20 minuter att räcka, eller måste jag ta bussen innan och istället få överdrivna 1 timme och 20 minuter i Oskarshamn?
Jag kollar kartor. Kartor på Google (där finns båtterminalen och en massa busshållplatser tydligt utmärkta, dock ingen upplysning om var resecentrum ligger). Kartor på Eniro (där finns järnvägsstationen med, men är det samma sak som resecentrum, för det finns inte, inte heller finns båtterminalen eller ens gatan som den ligger vid), kartan på KLT, där finns resecentrum och alla andra busshållplatser, men inga som helst upplysningar omvilka hållplatser min buss trafikerar), karta på Destination Gotland skulle jag ha kollat om det funnits någon…)
Efter att ha pusslat ihop informationen från alla olika ställen hade jag bara kommit fram till att Resecentrum inte är samma ställe som järnvägsstationen i Oskarshamn. Och att det ligger långt från båtterminalen (stationen ligger däremot nära). Huruvida jag kunde kliva på bussen på hållplatsen nära mig var enkelt att ta reda på, jag gick ut och läste på skylten.
Så jag fick ta till den ålderdomliga informationskanalen telefoni och ringa KLT. ”Du ska gå av vid gamla järnvägsstationen”. (Gamla? Finns det fler än en?) ”Bara säg till busschauffören, han vet.” (Jaha, okej… även om det är en hon?) Jag undrade också lite stillsamt om det vore för mycket begärt att ha med de hållplatser som trafikeras i tidtabellerna, det skulle vara så mycket enklare då. ”Jamen det finns ju.” Paus. ”Ja, alltså i de tryckta tidtabellerna, de som man får på bussen. På nätet vet jag inte.”
Bra. Nästa gång vet jag. Jag ska först ge mig ut och åka buss, så att jag kan samla på mig relevanta tidtabeller, sedan sätta mig och planera. Förresten tror jag hon hade fel. Tabellerna på nätet är pdf-upplagan av de tryckta. Eller borde iaf vara. För inte är det väl så konstigt att man lagt ner jobb på att göra två versioner när man kan använda samma?
+14 grader står det här intill att jag ska ha nu. Rätt så okej temperatur tänkte jag, det är ju ändå bara april än, så drog jag på mig en tröja och tog hundarna och gick ut. De första 2-300 meterna är det när jag har bägge hundarna med mig alltid lite diskussioner, för att inte säga maktkamp, om vem som egentligen ska bestämma när, hur fort, i vilken riktning och på vilken sida vi ska gå så då tänkte jag inte så noga på det, men så snart det lugnat ner sig kände jag hur svetten rann under tröjan.
Ja det är klart, tänkte jag, det är ju helt vindstilla, kanske därför det känns som lite varmare än det var igår fast temperaturen är lägre. Efter ytterligare en bit fick jag stanna, platsa Carrey och ställa mig på Monsters koppel medan jag drog av mig tröjan och knöt den runt midjan. Det verkade rentav som om hundarna uppskattade pausen, det var fasligt vad de flåsade, tänkte jag.
När jag kom in kollade jag termometern. Den visar 23 grader. I skuggan. Jag ska nog inte lita alltför mycket på temperaturerna från Norge. Frågan är bara hur jag ska koppla ihop min termometer med scriptet, så att vi ska få den rätta temperaturen?
… jag ville bara säga att det är så jävla skönt sommarväder!
Och gräsklipparn har brummat klart utanför och snart kommer A hem och vi ska dricka kaffe på balkongen fast vi har inget fikabröd men jag ska göra snickerskakor ikväll så har vi sen i helgen i alla fall och när vi har druckit kaffe ska jag åka och handla och inte ens det kan få mitt humör sämre fast det är lönefredag och trängsel och det är som sagt fredag och det luktar nyklippt gräs och fåglarna sjunger.
Idag har jag först och främst haft överjävligt ont i magen, krampont som gjorde mig kallsvettig och illamående och som resulterade i snabbar ruscher till och långa sittningar på toa. Nog om det.
Idag har jag inte tvättat fönster, jag tyckte jag hade rätt så goda skäl.
Idag har jag vägrat öppna dörren för utklädda barn som ringt på. Idag har jag inte ens försökt tysta hundarna som börjar skälla när det ringer på dörren. (Sedan fick jag veta på bloggy att det visst förekommer att de små påskkärringarna delar ut godis, och inte bara tigger, och undrar om det kanske var dumt att inte öppna ändå. Men kom på att småländska påskkärringar med största sannolikhet inte går omkring och delar ut, bara sådär.)
Idag har bloggen varit naken, och håll med om att det där jobbet jag och många andra lägger ner på CSSerna gör viss skillnad på webben?
Idag har magen till slut blivit bättre och vi kom på att det fattades mjölk så jag cyklade till Konsum.
Idag var det kö(!) på Konsum i Berga Centrum, och då var ändå båda kassorna öppna. Tre personer före mig i kön, och jag tror inte jag överdriver om jag säger att det var 15 personer därinne samtidigt. Det märks att skärtorsdagen är en av årets allra största dagar för handeln.
Idag har jag sett över koden och fått bloggen att validera. Det betyder att all kod är så fin så fin, och inga varningar eller fel finns någonstans. Det kändes bra, ända tills jag gick in på ett enskilt inlägg, då blev det errors igen. Smiliesarna under kommentarsformuläret ställer till det.
Idag har vi sett en film, en svensk kriminalfilm, på TV och jag sov mig igenom nästan hela.
Idag har det varit strålande väder igen. Min utevistelse i detta väder har inskränkt sig till en kortare hundpromenad och cykelturen till Konsum.
Imorgon är det långfredag. Det är en lång lång dag som jag minsann ska utnyttja till allt möjligt. För då tänker jag inte ha ont i magen.
Omgörning in public
Observera att den här sidan för tillfället genomgår operation "mot html5" - en total makeover som jag belsutade att göra inför öppen ridå, med diverse förklaringar till vad jag pysslar med.
Om ni undrade.
Fast förklaringarna har jag skippat nu. Intresset var svalt, och jag har inte tid.
