Kaffestopp vid McDonalds i Värnamo. En småbarnsfar fick skäll av A.
Det växer märkliga saker i den småländska skogen.
Nu passerar vi Gislaved.
För övrigt börjar datorns batteri bli ganska ledset nu, så blir det inget mer vägbloggat behöver det inte nödvändigtvis bero på att vi kört i diket. Nästa investering får nog bli en cigaretttändaruttags-laptop-adapter. Eller vad det nu kan heta.
KFF-keps och skoskavsfötter på väg.
Varför bloggar jag? Därför att jag kan.
Jag har blivit mobil. Någon dag före midsommar skickade jag A att köpa mjölk och potatis och kaffe och toapapper, han kom hem med ett mobilt bredband. Jodå, han hade potatisen och det andra med sig hem också, men hade råkat ut för en sån där munvig försäljare och så gick det som det gick.
Vi har diskuterat det där tidigare, och sagt att när tillfället kommer när vi känner att vi verkligen skulle behöva vara mobilt uppkopplade, så skulle vi nog satsa på kontantkortsvarianten, eftersom det nog inte kommer att inträffa särskilt ofta. Men nu har vi alltså ett abbonemang, och då gäller det ju att utnyttja det. Alltså vägbloggar jag nu. Inte så mycket för att det känns viktigt att vägblogga, utan för att jag kan.